Entrén är lika ståtlig som alltid där den tronar upp på Furuvägen. Innanför Folkparkens mäktiga portal möts man sedan av en härlig parkkänsla med en blommande rhododendron och fina gräsmattor. Men skenet bedrar till viss del.
Många av byggnaderna på Folkparksområdet är förfallna, inte minst det anrika Kulturhuset. Dessutom upptas en stor del av området av asfalterade ytor. Trots att Folkparken är en plats som väcker fina minnen hos många Halmstadsbor är den mest dominerande känslan i dag att detta är en plats som väntar på bättre tider. Och snart kan de tiderna vara här.
I veckan har Hallandsposten rapporterat om det fortsatta arbetet med att ta fram en ny detaljplan för Folkparksområdet. Tidigare har förslaget till detaljplan varit ute på samråd och synpunkterna från den rundan har nu arbetats in i ett nytt reviderat planförslag som ska skickas ut på granskning. Senare i år är tanken att kommunfullmäktige ska anta den nya detaljplanen.
De senaste åren har framtiden för Folkparken väckt mycket debatt, inte minst då Kulturhuset. Detta på grund av planerna på att bygga nya bostäder på Folkparksområdet, som i dag är i privat ägo. I det planförslag som politikerna nu har skickat till granskning finns inget förbud mot att riva Kulturhuset.
Samhällsbyggnadsutskottets tillförordnade ordförande Carl-Johan Berthilsson (M) förklarar bakgrunden till det beslutet för Hallandsposten.
”För att kunna använda Kulturhuset krävs en omfattande renovering och kostnaden för en sådan är hög. Risken med att lägga ett rivningsförbud är att det inte händer något med byggnaden och att den då bara står och förfaller”, säger han.
Däremot är kommunen och fastighetsägaren överens om att ett rivningsförbud för andra byggnader på området som portalen, polketten, tegelfontänen och chefsbostaden.
Hur ser då framtiden ut för Folkparken? Av det planförslag som nu ska skickas ut framgår att området ska bebyggas med höghus mot Nissan och låga radhus utmed Furuvägen. Totalt planerar de två exploatörerna Skanska och Hökerums Bygg att bygga 200 bostäder, detta under förutsättning att Kulturhuset rivs. Man måste ibland riva det gamla för att ge plats åt det nya.
Under sommaren kommer planförslaget att finnas tillgängligt på Stadsbiblioteket och i Rådhuset. Tanken är som sagt att fullmäktige ska anta den nya detaljplanen i slutet av året, och går allt som planerat kan byggandet inledas under 2023.
Debatten om Folkparkens och Kulturhusets framtid är intressant mot bakgrund av de andra livliga diskussioner som förts det senaste året om hur kommunen ska utvecklas. Det gäller bland annat Eketångaskogen och hotellplanerna på Österskans.
När en stad utvecklas uppstår ofta ett inre motstånd, det vill säga att det finns personer som inte vill ha någon utveckling. Orsakerna kan givetvis vara många men en vanlig och klassisk reaktion är att skydda sitt eget hem och sin egen egendom. Nya grannar är inte alltid välkomna.
Hotellmotståndet på Österskans har inte den karaktären utan det handlar framför allt om en central belägen plats som berör många, en offentlig plats som kan uppfattas som en del av Halmstadbornas offentliga vardagsrum.
Det motstånd som har mobiliserats och torgförts på sociala medier kring planerna på att bygga bostäder i Eketångaskogen är däremot ett tydligt exempel på att inte vilja ha nya grannar. Området ligger i en välbärgad del av Halmstad, och då tycks också intresset för att skydda det egna hemmet mot nya grannar vara större.
Hur är det då med Folkparken, vari består motståndet där? Kanske det finns ett närliggande motstånd mot nya bostäder, men det är inte det som är huvudsaken här. I stället handlar det i första hand om att Kulturhuset inte ska rivas, även om hela parken också anses vara värd att bevara.
Vad gäller själva Kulturhuset så finns det många Halmstadbor som har minnen härifrån. Det är fint, men i dag finns det inte mycket kvar att bevara av själva byggnaden. Slutsatsen är lika enkel som självklar, själva Kulturhuset har gjort sitt. Däremot är det viktigt att dess innehåll, eller den tidigare verksamheten, får ett nytt hem. Men det har den väl fått?, säger vän av ordning. Kulturhuset Najaden på Söder är väl det nya kulturhuset? Jo, det är sant. Men den är främst lämpad för musikutövning, inte scenkonst.
Det finns alltså en lucka här, teaterutövarna har så att säga blivit hemlösa. För att bevara ett livaktigt kulturliv i Halmstad behöver alltså politikerna agera så att även den breda scenkulturen får en plats att husera på.
En stad och en kommun är i ständig utveckling. Det nu liggande förslaget till ny översiktsplan tar sikte på en viktig förutsättning, Halmstad är en attraktiv plats att bo på, här vill många leva, verka och bosätta sig. För att det ska bli verklighet behövs det mer mark för nya bostäder.
Halmstad har också gott om mark som kan bebyggas, både i de centrala delarna av staden och i områden runt stadskärnan och i kommunens många tätorter och samhällen. För att kunna bygga nya bostäder behöver kommunen planera och peka ut lämpliga platser för nya bostadsområden.
Vad gäller specifikt för Folkparken är målet detsamma. 200 nya bostäder i Folkparksområdet är ett ytterst välkommet tillskott, och borde vara till glädje för såväl nuvarande som framtida Halmstadbor. Det är så en kommun som Halmstad kan växa.
