Effektivt. Det finns mycket att vinna på att till exempel se till att lastbilar inte körs tomma.
Effektivt. Det finns mycket att vinna på att till exempel se till att lastbilar inte körs tomma. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Effektivisering kan vara miljösmartare än elektrifiering

Att genom samordning minska antalet transporter är minst lika viktigt som att byta ut bensin mot el.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Elektrifieringen av transportsektorn sänker koldioxidutsläppen från lastbilarna, men skapar samtidigt nya utsläpp från industrin. Därför är det rimligt att även undersöka hur vi kan minska transporterna – till exempel genom att effektivisera dem.

Omställningen av transportsektorn från fossildrivna till eldrivna fordon är en förändring till det bättre, men också delvis en grön illusion. En förändring till det bättre eftersom eldrivna fordon inte släpper ut några avgaser. Men samtidigt en grön illusion eftersom omställningen av våra vägtransporter från fossildrivna till eldrivna fordon genererar en ny och tungt miljöbelastande industri som orsakar enorma koldioxidutsläpp – tillverkningen av fordonen, batterierna och laddinfrastrukturen. Dessutom finns det risk för rekyleffekter då billigare eltransporter ökar andelen stora fordon som rör sig i vårt samhälle, vilket kan ha andra negativa effekter.

ANNONS

Vid sidan om elektrifieringen ligger därför en helt annan typ av verktyg för att minska växthusgasutsläppen och bara väntar på att vi ska använda det – en effektivisering av våra godstransporter. Flera förslag presenterades i den utredning som Trafikanalys genomförde för den förra regeringen och som presenterades 2021.

Både de korta och långa lastbilstransporterna går att minska i både antal och sträcka genom att optimera varje transport. För det första körs det fortfarande många mil tomtransporter, det vill säga sträckor där lastbilen kör tom efter att ha lämnat av allt gods och i väntan på att hämta nytt gods. Dessa går att minska genom smartare transportplanering och samarbete mellan konkurrerande aktörer.

För det andra gör den fria konkurrensen med många aktörer inom varu- och paketdistribution att det ofta kan vara en handfull olika företag som kör leveranser till ett och samma område eller ort. Om dessa olika transportörer skulle börja samarbeta och samordna sina transporter så skulle antalet lastbilstransporter bli färre eftersom varje lastbil skulle vara fullt lastad – ha en högre fyllnadsgrad. Så har blivit resultatet på de få ställen i Sverige och på andra håll där man provat detta.

För några år sedan tog Boverket fram en vägledning om godstransporter i fysisk planering för att stötta kommunerna. Den poängterar vikten av planera infrastruktur, och även andra mark- och vattenområden, på ett sätt som både stödjer godstransporterna och stadslivet.

ANNONS

För det tredje finns det i dag enkla tekniska hjälpmedel – olika typer av pallställ och hyllsystem – som gör att man kan packa godset i ett lastutrymme tätare än vad man annars kan göra på traditionellt sätt. Ju mer gods man får med i varje lastbil desto färre lastbilstransporter blir det.

Men inte ens stigande transportkostnader i pandemins och Ukrainakrigets spår skapar tillräckligt starka incitament för att få transportsektorn att på bred front börja effektivisera sina lastbilstransporter.

Vi kan förstås hoppas på att en sådan utveckling sker av sig själv, genom att transporterna blir tillräckligt dyra. Betydligt bättre för både samhällsekonomin och miljön vore att i stället överväga ekonomiska eller politiska styrmedel för att stimulera näringslivet och hela samhällsekonomin till att försöka minska lastbilstransporterna.

ANNONS