Skolan skapar vinnare och förlorare. Sådant är det svenska skolsystemet.
Skolan skapar vinnare och förlorare. Sådant är det svenska skolsystemet. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Det läckande skolskeppet behöver en total omgörning

En ny rapport föreslår en skarpare reglering av friskolorna. Men det räcker inte. I stället behöver marknadslogiken fasas ut helt från den svenska skolan.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

”Marknadslogiken är en olämplig utgångspunkt för utformningen av ett skolväsende. Detta är oförenligt med idén om en gemensam välfärd som inkluderar alla.” Så står det svart på vitt i den utredning som presenterades på ett seminarium på måndagen och som Lärarnas Riksförbund (LR) har beställt.

Det är nationalekonomen och den tidigare riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson som skrivit rapporten ”Marknadsskolan” tillsammans med juridikprofessorn Per Samuelsson. Det var förra våren som Pålsson fick i uppdrag av LR att utreda hur aktiebolagen kan fasas ut från skolan.

Då beskrev Anne-Marie Pålsson det som att skollagen och aktiebolagslagen är oförenliga; ett aktiebolags främsta syfte är att bereda vinst till ägarna vilket står i skarp kontrast till skolans uppdrag att få eleverna att utvecklas så långt som möjligt.

ANNONS

Men när Anne-Marie Pålsson nu presenterade sin utredning låter det annorlunda. Enligt hennes analys är det inte själva associationsformen, att skolor drivs som aktiebolag, som är skolans stora problem.

Problemen med dagens skola är betydligt mer allvarligare än så, de finns i själva skolsystemet med en marknadsskola där friskolornas drivkraft är att locka till sig mer lättundervisade elever för att därigenom kunna skapa en vinst.

Den analysen är viktig, men det förslag som Anne-Marie Pålsson och Per Samuelsson lägger fram om en särskild reglering av friskolorna är däremot inte så lockande.

Visserligen menar Pålsson att man genom tydliga regleringar kan ta bort de värsta avarterna inom friskolesektorn men det går det inte att komma ifrån tanken att en kompletterande skollag är att börja i fel ände. I stället för att reglera friskolesektorn mer så bör man avskaffa den marknadslogik som är rådande i den svenska skolan.

Som det är i dag så får friskolorna full ersättning för de elever de har men de tar inte ett fullt ansvar för en skola vars mål är att vara likvärdig. I dagens marknadsskola hänger inte finansieringen och uppdraget ihop. Det är djupt problematiskt.

På måndagens seminarium deltog även Marcus Strömberg, vd:n för den största skolkoncernen i Sverige, Academedia. Att Pålssons utredning landat i slutsatsen att aktiebolagen inte bör fasas ut från skolan var uppenbart en lättnad för Strömberg, men han delade inte Pålssons analys om att marknadslogiken skadar skolan. I stället vill Marcus Strömberg se att man utvecklar och vårdar dagens friskolesystem.

ANNONS

En liknande slutsats tycks också Moderaternas skolpolitiske talesperson Lars Hjälmered har kommit fram till, då han på seminariet efterlyste mer kontroller av friskolorna.

Det brukar låta så från de som försvarar dagens friskolesystem, det är inte mindre utan mer av friskolor vi ska ha. Detta visar tydligt hur djupt polariserad dagens skolpolitik är, det finns helt enkelt helt olika utgångspunkter för hur man ser på skolan.

Antingen är skolan en arena för föräldrar att värna sina egna barns skolgång eller så ser man till varje barns rätt till en bra skolgång oavsett vilka föräldrar de har.

Så länge denna klyfta består i skolpolitiken blir det svårt att komma överens om vad som är lösningarna för att minska skolsegregationen och öka skolans likvärdighet.

Att skolskeppet håller på att kantra och är dysfunktionellt är ingen nyhet för den som är intresserad och insatt i hur skolsystemet fungerar. Med en rörlig skolpeng, ett fritt skolval och en fri etablering av friskolor har vi i dag en starkt marknadiserad skola som successivt leder till att större skillnader mellan elever och mellan skolor.

För politikerna borde detta vara utgångspunkten, att den svenska skolan inte är likvärdig, och mana till en stark vilja att förändra den svenska skolan. Där är vi tyvärr inte i dag.

ANNONS

Den analys som Anne-Marie Pålsson gör i sin utredning är välkommen, men de lösningar som hon föreslår räcker inte. Det är inte en ny politisk diskussion om hur friskolesektorn ska regleras som behövs nu, det är handling.

När skolskeppet läcker och det inte finns en möjlighet att nå målet om en likvärdig skola duger det inte täta läckorna genom att spika i nya plank och bräder.

I stället behövs det en total omgörning av det svenska skolsystemet där det är en skola för alla elever som premieras, inte som det är i dag där det finns vinnare och förlorare. En sådan skola är varken bra för den enskilde eleven eller för samhället i stort.

ANNONS