Läraren är i centrum för framtidens skola.
Läraren är i centrum för framtidens skola. Bild: JESSICA GOW / TT

Alexanderhugget som kan rädda den svenska skolan

Läraryrket är i dag inte tillräckligt attraktivt för många studenter, vilket på sikt är ett stort hot mot skolan. Lösningen på lärarbristen kan finnas i att lärarna blir statligt anställda genom landets högskolor och universitet.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det finns stora skillnader mellan skolorna i Halmstads kommun vad gäller andelen behöriga lärare. På skolan med högst andel, Frennarps byskola, är 93 procent av lärarna behöriga att undervisa i sina ämnen. Motsvarande andel på Andersbergsskolan är 40 procent, vilket är den skola med lägst andel behöriga lärare. Och så ser bilden ut i en störe jämförelse, det finns stora skillnader mellan skolorna vad gäller andelen behöriga lärare, vilket Hallandsposten rapporterade om i veckan (27/8).

I grunden råder det lärarbrist i Halmstads kommun, nästan en av fyra lärare är i dag obehöriga att undervisa i sina ämnen. Visserligen ligger andelen behöriga lärare i kommunen över rikssnittet på drygt 70 procent, men sammantaget är ändå läraryrket inte är tillräckligt attraktivt att utbilda sig till. Att andelen behöriga lärare skiljer sig så mycket inom Halmstad är också ett allvarligt problem.

ANNONS

Tidigare har Hallandsposten rapporterat om de stora skillnaderna mellan skolorna vad gäller hur många som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet (20/8). Detta visar att skolan i Halmstad inte är likvärdig, det vill säga att alla barn inte får lika möjligheter till en bra skolgång. Den ojämna fördelningen av behöriga lärare i kommunen är även den ett hot mot en likvärdig skola.

Men den här bilden är på intet sätt unik för Halmstad. I en debattartikel på DN Debatt i veckan skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om den bristande likvärdigheten i den svenska skolan.

”Det mest bestickande är hur extremt olika elevers möjligheter är att få möta utbildade och behöriga lärare – från nära nog samtliga lärare på skolor i områden med stark socioekonomisk status, till mindre än varannan lärare vid skolor i socialt mer utsatta områden och i många glesbygdskommuner”, skriver Johanna Jaara Åstrand (DN 27/8).

Med anledning av bland annat detta meddelar Johanna Jaara Åstrand att Lärarförbundet har ändrat sin inställning och numera kräver att staten tar huvudansvaret för skolan. Detta är ett unikt ställningstagande från Lärarförbundet, vilket leder till att de två stora lärarförbunden nu båda kräver ett förstatligande av skolan.

Förutom den ojämna fördelningen av behöriga lärare lyfter Jaara Åstrand också problemet med bristfällig finansiering av skolan i spåren av att kommunsektorn i Sverige står inför stora ekonomiska problem.

ANNONS

”Fortsätter vi utan radikala förändringar av ansvarsfördelningen kommer Sveriges ställning som kunskapsnation på sikt vara allvarligt hotad”, avslutar Johanna Jaara Åstrand sin debattartikel.

Som av en händelse kom även en rapport i veckan om skolan och som handlar om lärarnas viktiga roll. Det är Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som ligger bakom rapporten ”Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet”.

Med den här rapporten inleder IVA nu en tioårig satsning där man ska ta fram ett brett kunskapsunderlag för hur skolan kan bli bättre. I förordet till rapporten konstateras att ”bristen på behöriga lärare är en av de viktigaste utmaningarna för skolan”. Det går helt enkelt inte att ta miste på budskapet om lärarnas stora betydelse för Sveriges framtid.

Med anledning av att rapporten släpptes anordnade IVA även ett webbinarium där lärare och experter fick tillfälle att berätta om de utmaningar som dagens lärare står inför.

Ett återkommande tema var att lärarnas arbete tyngs av för mycket administration och dokumentation, och att det hela tiden finns krav utifrån på att leverera resultat. Men de lärare som deltog ville också lyfta fram det positiva med att vara lärare, att man får se sina elever utvecklas och växa.

I en inspelad intervju deltog även Andreas Schleicher som är Pisa-ansvarig på OECD och är världsledande i att studera hur olika länders skolsystem ser ut. En sak han lyfte fram med det svenska skolsystemet är att lärarna har för litet tid utanför klassrummet för att förbereda sin undervisning, vilket han menade bland annat leder till att läraryrket inte är tillräckligt attraktivt.

ANNONS

Att få fler att vilja utbilda sig till lärare var med andra ord ett genomgående tema i det webbsända samtalet.

Så här står vi nu. Läraryrket behöver bli mer attraktivt så att fler väljer att utbilda sig till lärare samtidigt som kraven på att förstatliga skolan växer. Går detta att kombinera på något sätt?

Denna ledarsida har länge drivit frågan om en statlig skola. Men den som ständigt talar om ett förstatligande av skolan bör till sist också komma med förslag på hur detta ska gå till. I praktiken är det nämligen en omfattande skolreform att genomföra.

Men i stället för att dra frågan i långbänk skulle man kunna genomföra skolreformen genom ett Alexanderhugg, flytta helt enkelt över lärarna från sina kommunala och fristående huvudmän till universitets- och högskolevärlden. Därmed skulle det skapas ett enhetligt utbildningsväsende i Sverige, från grundskola upp till den högre utbildningen.

Även om det finns enormt många frågetecken att räta ut kring en sådan reform finns det många fördelar med att skolan och universitetsvärlden hänger ihop, inte minst skulle det öppna upp på ett helt annat sätt än i dag för att skapa mer intressanta tjänster för lärare som skulle kunna ha en fot i skolans värld och den andra i en mer forskningsinriktad miljö.

ANNONS

Det finns fler aspekter som är värda att lyfta fram. Om skolan i dag i hög grad präglas av det omgivande samhället, kanske i för hög grad, är det ofta det omvända förhållandet för högskolorna och inte minst universiteten.

Trots tydliga direktiv från staten om att de högre lärosätena i högre grad ska samverka med det omgivande samhället präglas en stor del av universitetsvärlden i stället av forskarnas jakt på att få artiklar publicerade, vilket leder till mer pengar och att de därmed kan avancera i sina karriärer.

Men räcker det då att flytta över lärarna till universitetsvärlden för att skolan ska förstatligas? Ja, det skulle faktiskt inte behövas mer. När man i dag talar om den statliga skola som fanns förr och avslutades i samband med skolans kommunalisering i början 1990-talet, så innebar den just att lärarna var statligt anställda medan till exempel skollokalerna var ett kommunalt ansvar.

En bra skola börjar med lärarna. Utvecklas innehållet i läraryrket och det öppnas upp för mer kompetensutveckling kommer fler att välja att utbilda sig till lärare samtidigt som fler yrkesverksamma väljer att inte lämna lärarbanan.

Hur det i praktiken skulle lösas om de högre lärosätena skulle bli nya huvudmän för skolan är så klart en svår fråga att svara på. Men frågan borde ju rimligtvis kunna skickas vidare till ansvariga politiker.

ANNONS

Lärarna är helt centrala för en framgångsrik skola. Men när det är svårt att få tillräckligt många studenter att utbilda sig till lärare och många yrkesverksamma väljer att lämna lärarbanan behövs det ett radikalt nytänkande. Lösningen kan finnas i att lärarna blir statligt anställda genom landets högskolor och universitet.

Lärarförbundets ordförande efterlyser radikala förändringar. Kanske är det just ett Alexanderhugg som behövs för att lösa den gordiska knuten för den svenskan skolan.

Låt helt enkelt de högre lärosätena bli skolans nya huvudman. Sålunda blir skolan statlig och lärarna får förhoppningsvis en mer attraktiv arbetsmiljö.

ANNONS