Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, är en av flera som förespråkar en förändring av överskottsmålet för statens budget.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, är en av flera som förespråkar en förändring av överskottsmålet för statens budget. Bild: Anders Wiklund/TT

Överskottsmålet har spelat ut sin roll

Under 1990-talet var den ekonomiska krisen en av Sveriges största utmaningar. I dag är det i stället klimatkrisen.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS

Sverige var i början av 1990-talet i en djup kris med skenande statsskuld och stort budgetunderskott. Det fanns en konsensus kring att Sveriges ekonomiska politik behövde förändras i grunden. Flera ekonomiska reformer genomfördes, bland annat ett överskottsmål som skulle hålla budgeten i schack.

Men Sverige är i dag långt ifrån den situation vi var i på 90-talet, samtidigt som vi har en klimatkris som kräver stora investeringar. Att driva en ansvarsfull ekonomisk politik är viktigt, men återhållsamhet är inte alltid är det klokaste valet.

Överskottsmålet innebär att regeringen måste spara en viss andel av BNP varje år över en konjunkturcykel. När målet infördes var det 2 procent av BNP som skulle sparas, men det har sänkts gradvis och sedan 2019 är målet en tredjedels procent av BNP.

ANNONS

Syftet är att det ska kunna användas som en buffert vid lågkonjunktur och betala av på statsskulden. Men allt fler nationalekonomer ställer sig frågande till om det är rimligt att så mycket av statsbudgeten går till sparande och avbetalningar.

I dag har Sverige en statsskuld på under 40 procent av BNP och är ett av de länder i EU med lägst statsskuld. Den genomsnittliga statsskulden för EU-länder låg på ungefär 91 procent under 2020.

I kombination med låga räntor och en stark ekonomi innebär det här att Sveriges statsskuld är ett tämligen litet problem. En forskare som tidigare förespråkat överskottsmål är Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi. Men nu förespråkar han i stället att målet avskaffas och att möjligen öka statsskulden något.

Enligt Calmfors skulle det innebära cirka 500 miljarder kronor som skulle kunna gå till exempelvis klimatomställningen. I SvD (14/11) kommenterar han: "Jag ser en större risk i att hålla kvar vid strikta regler som många inte längre uppfattar som relevanta och ändamålsenliga."

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit ett balansmål i stället för överskottsmål, något som även Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig bakom. Det innebär att budgeten inte skulle behöva gå med överskott, utan endast plus minus noll.

ANNONS

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna däremot säger skarpt nej med hänvisning till att överskottsmålet tidigare tjänat Sverige väl. Men bara för att överskottsmålet har tjänat oss väl betyder det inte att målet gör det i dag.

Flera av partierna tävlar just nu om vem som har bäst miljöpolitik. Men för att kunna bedriva en aktiv klimatpolitik krävs också en budget som tillåter stora investeringar. Marknadskrafter är viktiga för att driva på klimatomställningen, men det kommer krävas offentliga investeringar för att nå Sveriges klimatmål. Infrastruktur för mer miljövänliga transporter, en fossilfri industri och en ökad energiproduktion kommer kosta, men det är också absolut nödvändigt.

Under 1990-talet var den ekonomiska krisen en av Sveriges största utmaningar. I dag är det i stället klimatkrisen.

Det är dags för den svenska borgerligheten att inse att vissa av de verktyg som togs fram för att hantera 90-talskrisen försvårar allt för mycket för de investeringar som är nödvändiga framåt.

ANNONS