”De senaste veckorna har inneburit många, långa och stundtals hårda förhandlingar”, skriver Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, på DN Debatt den 15/10.
Efter presskonferensen dagen innan, då Pehrson förklarat att ”I alla klassrum finns det lärare, det är de som ser till att det blir tyst i klassen”, och att ”barn ska bära böcker och inte vapen”, samt att regeringen även ska satsa på ”herrfotboll”, kände måhända Pehrsson att Liberalernas vinster i de ”hårda förhandlingarna” med samarbetspartierna behövde förtydligas. Pehrson listar därför några punkter där ”Liberalerna fått igenom stora vinster”.
”Det kommer en ny friskolelag som kommer få bort klipparna från skolan genom ett vinstförbud i samband med nyetablering och nyförvärv av friskolor.”
”Förutom högre straff och mer resurser till rättsväsendet genomförs breda satsningar på förebyggande arbete för att rädda unga på väg in i brott.”
”Reformpaket mot hedersrelaterat våld och förtryck.”
”Stärkt arbete mot mäns våld mot kvinnor.”
”Stärkt rättssäkerhet för den som söker asyl. Sverige ska inte utvisa den som riskerar förföljelse för sin tro eller sexualitet. Därför lyfts asylärenden gällande konvertiter och hbtq-personer fram särskilt i överenskommelsen.”
”Arbetslinjen stärks.”
”Satsningar på vården.”
”Klimatet fortsätter att vara en ödesfråga för Sverige och världen. All fossilfri el tas tillvara.”
”Oberoende kultur och public service … den långsiktiga finansieringen ska behållas.”
”En ny grundlagsutredning ska ta fram förslag till hur kvinnans rätt till abort kan skyddas i regeringsformen.”
Om detta var vad Johan Pehrson i ”hårda förhandlingar” fick strida för, kan man undra vad det är för ett sällskap han har hamnat i. För många väljare och riksdagens blivande oppositionspartier ganska självklara saker, men uppenbarligen inte för det regeringsunderlag i vilket Liberalerna nu ingår.
Göran Lund