Att det finns en koppling mellan brottslighet, trygghet och stadsplanering är ställt utom allt tvivel. Det har forskning visat gång på gång. Samma sak syns också mellan hur man bygger ett område och hur det påverkar möjligheterna att begå brott i samma område. Områdets fysiska utformning kopplas också ihop med känslan av otrygghet.
Med tanke på detta är det är viktigt att ha med trygghetsperspektivet när vi pratar stadsplanering. På så vis kan vi minska möjligheterna att begå brott, och med fokus på trygghet i stadsplaneringen kan fler människor känna sig trygga när de vistas i offentliga miljöer.
Trygghet har inte enbart att göra med den faktiska risken att utsättas för brott, mer en koppling till den upplevda risken att utsättas för brott eller känslan av att inte kunna få hjälp om något händer.
• Ödslighet som ger en känsla av otrygghet beroende på att man inte kan få hjälp om något händer.
• Fler människor i rörelse är ofta trygghetsskapande, under förutsättning att det är en önskad närvaro, till exempel i väntan på bussen.
• Massmedia skapar ofta otrygghet genom hur de rapporterar om händelser.
• Föräldrar utgör den yttersta tryggheten för små barn. Därför är föräldrarollen oerhört viktig, men det är inte alla barn som är så gynnade att de får växa upp med den trygghet föräldrar kan ge.
• Närvaro av polis skapar naturligtvis trygghet på en plats i ett akut läge.
• Kameraövervakning ger en känsla av trygghet då man kan uppleva att man inte är ensam.
För att kunna förstå sambandet mellan stadsplanering och brottslighet är det viktigt att ha kunskap om vad det är som får en människa att begå ett brott.
• förekomsten av en motiverad gärningsperson.
• ett intressant objekt.
• avsaknad av kontroll.
När man ska ta beslut om en föreslagen detaljplan är det viktigt att tänka på den i ett användarperspektiv. Vilka kommer att använda platsen? När? Syfte? Tid på dygnet? Detta ska man ha i åtanke i varje planering i vår kommun Laholm.
Thor Gunnar Bjelland (M)
Elisabet Babic (M)