Dessa funderingar görs av en man född 1937, som hela sitt liv varit intresserad av vad som sker i samhället utan att någonsin varit politiskt engagerad.
I höst är det ju val till riksdag, region och kommun, men vi Halmstadbor har ju också förmånen att deltaga i en folkomröstning om Österskansförslaget. Vi är många som tagit avstånd från nuvarande förslag, men var står våra ledande politiker, som ju slutgiltigt skall ta beslutet? Det räcker om bara "partiledarna" uttalar sig, ty i varje votering gäller ju "rättning i ledet ".
Hur har då våra politiker skött sig den senaste mandatperioden? Ja, det mest uppmärksammade som hänt är väl att M:s starka kvinna, Ann-Charlott Mankell, avgick och uttalade sin ilska och besvikelse över hur ledande herrar i kommunen utan vettig förklaring gjorde sig av med starka kvinnliga chefer. All heder till dig Ann-Charlott Mankell för att du sa ifrån! Och så fick vi ett nytt parti lokalt.
Vad S beträffar har ju de stått och velat i Österskansfrågan så att folkomröstningen fick skjutas fram till stora valdagen. Sen har vi ju C, som var med och arbetade fram en ny översiktsplan, men när den skulle spikas fick man kalla fötter: ”så mycket åkermark kan vi inte bebygga". Tänk att man kom på det efter flera års förhandlingar. Kallas det att stå för vad man kommit överens om?
Men även M:s ledare fick kalla fötter, ty det fanns ju en del invånare, som inte gillade att man skulle bygga i Eketångaskogen! Då tar vi bort det ur översiktsplanen sa M, och skyllde på att C hoppat av först. Det är vad jag skulle kalla sandlådepolitik. Och ovanpå allt detta lyckades Lars Püss ogiltigförklara M:s egen lista till kommunalvalet i Halmstad, framtagen i demokratisk ordning! Och sen har vi SD, som på helt egen hand lyckades dela sitt parti, men hur det gick till har jag ej förstått.
V, L och KD har hållit sig lugna, hur nu det skall tolkas. Sammanfattningsvis tycker jag att våra lokalpolitiker är lite som Hasse Alfredsons pastor Janson: De har inga bestämda åsikter om nånting och man kan fråga sig med Olle Adolphson, ”va är det för dårar, som härjar i stan” och till sist kommer jag att tänka på Wiehe och Afzelius: ”Vem i hela världen kan man lita på?” Ja, inte på våra lokalpolitiker i alla fall!
Ingemar Sandehov