För många är begreppet polis fortfarande synonymt med uniformer och blinkande blåljus men i dag är en tredjedel av Polismyndighetens drygt 30 000 medarbetare civilanställda. Många av dem är akademiker, med eller utan polisiär bakgrund, och arbetar till exempel som analytiker, utredare eller forensiker. De säkrar spår, håller förhör, leder förundersökningar och bidrar med spetskompetens i komplexa utredningar.
Akademiker med specialistkompetens kommer att spela en viktig roll i att utveckla framtidens polis. Det förutsätter i sin tur att myndigheten både lyckas behålla och rekrytera akademiker.
Fackförbundet Akavia publicerade i början av sommaren rapporten ”Inte bara blåljus – akademiker inom Polismyndigheten”. I rapporten redovisar vi resultatet från en medlemsundersökning bland fler än 1 500 akademiker inom Polismyndigheten. Undersökningen visar bland annat hur akademikerna trivs inom Polismyndighetens olika regioner.
Resultaten för polisregion Väst som består av Hallands och Västra Götalands län ser till en del bra ut. Drygt sju av tio svarar att de trivs med att arbeta inom Polismyndigheten. När det gäller arbetssituationen svarar 70 procent av akademikerna i polisregionen att de är nöjda eller mycket nöjda.
Vår undersökning pekar på problem när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. I polisregion Väst svarar knappt var femte att de utsatts för mobbning eller kränkningar på arbetsplatsen under det senaste året. I regionen vill dessutom 34 procent av medlemmarna lämna Polismyndigheten för en annan arbetsgivare.
Framtida kompetensförsörjningen hos polisen i region Väst befinner sig därmed i riskzonen. För att kunna behålla och rekrytera akademisk specialistkompetens behöver polisregionen bli en bättre arbetsgivare. En viktigt konkret åtgärd är att se till att kränkningar och mobbning inte förekommer. På sikt behöver även akademisk kompetens uppvärderas.
Anna Nitzelius, sakkunnig Akavia
Anna Owens, ordförande Saco-S Polismyndigheten