Sedan slutdokumenten från klimatmötet i Glasgow, COP26, har fler vetenskapliga undersökningar pekat den allt värre situationen för världen.
I princip dyker nya fakta upp dag för dag. Nödvändigheten att lösa klimatfrågan växer snabbt.
Lösningen för klimatet kräver kamp, lokalt i Halland, i Sverige och i världen.
Men har vi råd med alla klimatåtgärder? Mycket relevant svar är att jämföra olika satsningar. Enligt Naturskyddsföreningen subventionerar staten flygindustrin med tio miljarder kronor varje år. Det är ungefär samma summa staten satsar på klimatåtgärder. Och samma summa skulle kunna förse 80 000 svenska villor med solceller och därmed halvera villaägarnas energiförbrukning.
Ett annat svar är att regeringen under pandemins första år satsade 400 miljarder kronor på krisåtgärder plus likviditets- och kapitalförstärkningar samt garantier på 1 000 miljarder.
Uträknat på alla invånare i Halmstad, Laholm och Hylte motsvarar det 5,4 miljarder kronor.
Då är Sverige ändå inte i en ekonomisk kris.
Och vad skulle det då kosta att rädda klimatet?
Dagens Nyheters skribent Björn Wiman hänvisar till tidskriften Science den 20 november 2021 där det framgår vad det skulle kosta att nå utsläppsmålen i klimatavtalet från Paris:
“De årliga energiinvesteringar som skulle behövas för att nå 1,5 gradersmålet var, enligt forskarnas beräkningar i Science, bara tio procent av de totala stimulanspaketen. Tio procent”.
Alltså, den ena krisen ser ut att klaras av. Klimatet skulle kunna räddas med en tiondel av den summan.
Pengarna räcker alltså. Tänk vad det går att göra med en lokal pott för klimatet motsvarande 0,54 miljarder kronor i våra tre kommuner?
Laholmsbo