Är inte det viktigaste målet att Sverige skall vara ett rättvist och bra land att leva i? Ett land där alla människor har samma möjlighet att förverkliga sina, och sin familjs, möjligheter till ett bättre liv. Att leva ut sina drömmar.
Kan vi inte, åtminstone för en kort sekund, tänka tanken att de människor som vi delar det här korta livet med, delar den här världen med, delar det här landet med , är våra systrar och bröder som, precis som vi, vill leva sina liv på ett så meningsfullt sätt som möjligt. Som vill bidra och känna tillhörighet.
Visst kan dessa tankar om samma mål, samma tro på livets möjligheter lära oss något. Kanske kan vi börja se människorna omkring oss som medmänniskor istället för fiender, och kanske kan vi börja se människorna omkring oss som individer istället för att dela in landet i ”dom” och ”vi”.
Kanske kan vi förstå att kärleken till vår nästa är ett större kulturarv än hatet, och att misstron inte har en naturlig plats i vår tradition. Kanske kan vi alla jobba lite hårdare för att läka såren i vårt samhälle och jobba för att vi alla skall bli systrar och bröder igen.
Jonas Ryding