Kostnaden för ett hållbart samhälle

Kostnaden för ett icke hållbart samhälle syns allt tydligare för varje sommar.

ANNONS
|

För att uppnå ett klimatmässigt hållbart samhälle krävs att jorden hålls i ett temperatur-jämviktsläge – i princip behöver lika mycket värme stråla ut i världsrymden som mottas från solen så att värmemängden ej ökar. Den av oss ökade koldioxidhalten i atmosfären ligger som en värmande filt över jorden och försvårar värmeutstrålningen i rymden, sålunda ackumuleras nu mer och mer värme i atmosfären och havet – växthuseffekten.

Koldioxidhalten i atmosfären var vid slutet av 1700-talet cirka 280 ppm (miljondelar), nu är den 420 ppm – en ökning med 50 procent på drygt 220 år och ökningen fortsätter med 2–3 ppm per år, i en tyvärr stegrad takt. Drygt 80 procent av den globala energin (”välståndet”) kommer från förbränning av fossila bränslen som alla genererar koldioxid till atmosfären.

ANNONS

Kostnaden för att uppnå netto-nollutsläpp (ingen ökning av koldioxidhalten) kan inte betalas med pengar eller några procent av den globala BNP:n utan det krävs en stor förändring av hur energin skapas, en konsumtionsförändring (exempel: plocka egna blåbär här i stället för att köpa små plastförpackningar med blåbär som flygs hit från södra halvklotet) samt en konsumtionsminskning (värstingexempel: den astronomiska konsumtionen som sker för att en handfull rymdturister skall få uppleva några minuters tyngdlöshet – behövs inte.)

Det globala välståndet (konsumtionen) är ju mycket ojämnt fördelat men det ger den rika världen särskilt stora möjligheter att bidra till en koldioxid-reducering. Då hela samhället i den välmående delen av världen bygger på en ständig tillväxt och ökad konsumtion så är det en mycket stor och svår uppgift som vi har framför oss, därför bör vi snarast påbörja denna vår ”Canossavandring” mot ett mindre klimatpåverkande samhälle.

Kostnaden för ett icke hållbart samhälle syns allt tydligare för varje sommar, större skogsbränder, fler översvämningar, kraftigare orkaner, fler värmerekord, ökad torka, stigande matpriser, fler klimatflyktingar och konflikter.

Nils-Erik Nilsson

ANNONS