Även om jag kan glädjas med barnen i Skummeslövsstrand som nu slipper cykla hela fyra kilometer till skolbussen, så har hanteringen av ärendet en kvardröjande unken doft.
Åke Hantoft (C) – ordförande i barn- och ungdomsnämnden och boende i Skummeslövsstrand – uttalade sig först om att det inte handlade om pengar, att det här var en fråga om likabehandling, att det inte var rätt att göra undantag för elever på en ort och inte på en annan. Men när tjänstemännen kunde presentera ett undantag som inte kostade 200 000 kronor, så for principen om likabehandling all världens väg.
Utbildningschef Richard Mortenlind säger att detta är ett undantag som han kan tänka att använda sig av på fler ställen. Det klingar en aning falskt med tanke på att samme Richard Mortenlind i oktober 2020 motsatte sig ett domstolsbeslut om en femårings rätt till skolskjuts på grund av en farlig väg, och jag citerar honom själv: "Det finns också ett vårdnadsansvar som man får ta där man väljer att bosätta sig".
Ska detta tolkas som att utbildningschefen i kommunen inte anser att det vårdnadsansvaret behöver gälla föräldrar boende i Skummeslövsstrand, endast föräldrar boende på landsbygden?
Jag gratulerar barn och föräldrar i Skummeslövsstrand. Jag gratulerar även barn och föräldrar i andra delar av kommunen som nu kan göra anspråk på utökad skolskjuts. Jag utgår från att föräldrarna i Skummeslövsstrand stöttar dem med samma driv, samt att Åke Hantoft och Richard Mortenlind är lika tillmötesgående.
Johan Ludvigsson, förälder utan behov av skolskjuts
LÄS MER:Kommunen tvärvänder: Högstadieelever får åka skolbuss till Våxtorpsskolan