Anonymitet. För åtminstone femte gången har Sintring lyckats få in en insändare i HP om sitt ogillande med anonyma insändare i HP. Anonymitet är inte så konstigt då de flesta människor inte är personfixerade och har som högsta önskan att väcka medial uppmärksamhet, gärna företrädande någon politisk uppfattning.
Hur många gånger har man inte läst om insändare med namn som haft politiska åsikter och blivit utsatta för repressalier från yttersta högern eller vänstern? Själv skrev jag en gång i tiden ut mitt namn i samband med den infekterade debatten om ny fotbollsplan för HBK. Hade därefter ett tiotal telefonsamtal från uppretade fotbollshuliganer, trots att jag tyckte att föreslagna 75 miljoner skulle räcka till HBK. Då jag inte vill bli utsatt för telefonterror eller är intresserad av att slå mynt av mitt namn så skriver jag fortsättningsvis under signatur, till Sintrings stora besvikelse. Det viktigaste med insändare är åsikterna.
Verkligen trott