Nazisterna kunde 1933 med vikande väljarstöd ha varit på väg ut från den tyska politiska scenen. Ändå kunde de bara fyra månader efter denna tillbakagång få oinskränkt makt på fullt laglig väg.
Den tragiska sanningen är att de tyska borgerliga partierna valde att hjälpa nazisterna till makten. 1933 bildade ett av de tyska högerpartierna en koalitionsregering med nazisterna. Det var detta Hédi Fried med skräck anade skulle hända även i Sverige när hon fick löftet av Ulf att så inte skulle ske.
Omgående la Hitler och några av de borgerliga partierna fram ett lagförslag som skulle komma ge Hitler och nazisterna oinskränkt makt.
De enda som röstat nej till att ge nazisterna denna totala makt var Socialdemokraterna. Kommunisterna var utestängda från den tyska riksdagen trots att de var landets tredje största parti.
Bland de som röstade ja befann sig samtliga tyska liberala riksdagsledamöter.
Tyska Liberalerna var ett klassiskt liberalt parti precis som den dåtida svenska motsvarigheten Sveriges liberala parti.
Nu står vi här 99 år senare med namnbytarpartiet, Liberalerna, som tänker ge SD, ett ur nazismen sprunget gäng, makt i Sveriges regering. Trots vetskapen hur tyska originalet ödelade Europa.
SD borde framföra ett tack till sina två största och bästa valarbetare; Ulf & Ebba.
Sune Andersson, pragmatisk humanist