Bilden föreställer amfibieskyttekompaniet under övningen Swenex 2016.
Bilden föreställer amfibieskyttekompaniet under övningen Swenex 2016.

Så gör vi Sveriges försvar starkt igen

Sverige är det nordiska land som i förhållande till BNP satsar minst på Försvarsmakten.

ANNONS
|

Om försvaret ska stärkas krävs omfattande besparingar inom migration, sjukförsäkring och infrastruktur.

Försvarsuppgörelsens anslagshöjning på 10,2 miljarder kronor fram till 2020 är inget långsiktigt svar på den eskalerande försvarskrisen. Det säkerhetspolitiska läget i Östersjön är kraftigt försämrat, och lär så förbli under överskådlig tid.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar alla kommuner att förbereda sig på krig. Lagring av livsviktiga skyddsmasker och vaccin saknas. Många skyddsrum är borta. Det är alltså inte bara Försvarsmaktens rustningsförmåga som är låg, utan hela samhällets.

Tyvärr är Sveriges tajming för den allt osäkrare Putin- och Trump-eran usel. Försvarsmaktens andel av BNP har sjunkit kontinuerligt i 40 år. 1997 var senaste gången Sverige lade två procent av BNP på försvaret, vilket Liberalerna kräver på sikt. Bara sedan försvarsbeslutet 2004, sista steget från invasions- till insatsförsvar, har andelen minskat från 1,4 till 1,1 procent.

ANNONS

Försvarsutskottets tidigare kanslichef, Ingemar Wahlberg, har fått i uppdrag av regeringen att räkna på utgifterna inför försvarsbeslutet 2020. Enligt Dagens Nyheter krävs minst 235 miljarder de kommande tio åren – enbart för att underhålla och köpa in materiel som redan beslutats. Om flygplan och fartyg måste ersättas stiger siffran till 400 miljarder.

Så, hur ska ett starkare försvar finansieras? Nobody knows.

Två procent av BNP motsvarar en årlig försvarsbudget på ungefär 83 miljarder. Men att höja skatten, som nationalekonomen Lars Calmfors nyligen argumenterade för, är inget självklart alternativ. Skattetryckets andel av BNP har redan vuxit med 0,7 procentenheter under regeringen Löfven. Det uppgår i dag till 43,3 procent. Om sysselsättningen ska öka behövs omfattande skattelättnader på jobb och inkomster. Att låta statsskulden växa är inte heller särskilt smart. Marginaler för en ny finanskris saknas, även om skulden är klart lägre än EU-snittet (Ekonomisk Debatt 4/2016).

Läget försvåras också av realpolitiska låsningar. Moderaterna kan inte tänka sig att fasa ut ränteavdraget som ”kostar” 30 miljarder. Socialdemokraterna står bakom biståndsbudgeten på 46 miljarder. Samtidigt stiger utgifterna för flyktingmottagande, sjukfrånvaro och eftersatt infrastruktur. 2017 till 2020 ligger kostnaderna för migration och integration på 70 miljarder årligen. Sjukfrånvaron beräknas i sin tur kosta 50 miljarder, vilket är 150 procent mer än 2010.

ANNONS

Miljardutgifterna för migration och sjukkostnader är pengar som försvaret är i akut behov av redan i dag. Beredskapskrediten på 40 miljarder, för händelser av krig och krigsfara, kan täta några av Försvarsmaktens allvarligaste sprickor. Möjligheten till smärtlindring är dock en klen tröst för den svaga och allianslösa.

ANNONS