Svensk skola är i flera avseenden dysfunktionell och står inför stora utmaningar. Några av de viktigaste är att en förfärande stor andel av eleverna går ut grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Behovet av behöriga lärare i alla skolformer ökar.
Vi lärar- och studie- och yrkesvägledarstudenter kräver att nödvändiga skolreformer genomförs. Likvärdigheten i skolan slits sönder med dagens system.
• Vi vill att det kommunala huvudmannaskapet i alla skolformer ska ersättas med ett statligt. Hur skolan prioriteras och vilken budget en skola har i förhållande till antal elever ska vara samma i hela landet.
• Skolvalet måste göras om. Det är en reform som är nödvändig om skolan ska kunna uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag. Vi kan inte ha skolor med tio års kötid där föräldrar med akademisk bakgrund och välbetalda jobb anmäler sina barn redan på BB och samtidigt ha skolor där elever med motsatt socioekonomisk bakgrund hamnar.
• Undervisning ska självklart bedrivas av legitimerade lärare. Varför har vi annars en legitimation? Den undervisning som sker i skolan ska vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och professionell kompetens.
Läraryrket borde vara ett säkert yrke att satsa på eftersom prognosen har sett ut som den har gjort när det gäller lärarbristen. Ändå har vi nu många lärarstudenter ute i landet som känner sig tveksamma till sitt yrkesval och börjar bli oroliga inför sin stundande examen. Kommer de få jobb? Hur många jobb kommer de behöva söka?
Siffror från Arbetsförmedlingen visar att antalet grundskollärare som är inskrivna som öppet arbetslösa har ökat med 64 procent bara de senaste fem åren. Den problematik nyexaminerade lärare möter finns även för studie- och yrkesvägledare, SYV. Skolor anställer obehörig personal, eller personal med ”adekvat” utbildning men som inte har en examen, då det blir billigare.
23 000 av 77 000 av grundskolans heltidsanställda lärare saknar i dag lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Skolorna borde kasta sig över lärare som söker jobb som är behöriga. Givetvis handlar det om kostnad.
Om man hade lagt de pengarna som läggs på att skattefinansiera vinsterna som aktiebolagsägarna får plocka ut från skolkoncerner på skolor som är i behov av behöriga lärare så hade problemet kanske varit löst. Det kombinerat med att förstatliga finansieringen av landets skolor.
Vi kan slutligen ställa oss frågan hur skolor kan komma undan med att anställa obehörig personal framför att anställa en behörig lärare? Det borde som sagt inte ens vara möjligt.
Lina Hading
ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud