Vad är sant om skolorna i Hylte?

Om funnits ett genuint intresse över hur resurstilldelningen till Hyltes skolor verkligen ser ut, hade man funnit en annan bild. Det skriver Ronny Löfquist (S) och kritiserar mediebevakningen om skolorna i kommun.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
LocationHylte||

Sedan Framtid Hylte tog över ledningen i Hylte kommun har skola och förskola ständigt prioriterats. För varje år har nya satsningar och mer resurser tillförts barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Det har skapats 180 nya förskoleplatser, barngrupperna har blivit mindre. Vi har genomfört riktade lönesatsningar till de pedagogiska yrkena.

En ny grundskola, Kråkbergsskolan, har byggts och Unnaryds skola har totalrenoverats. Vi har också stärkt tryggheten på Örnaskolan med mindre klasser och med tillkomsten av mentorssystemet samtidigt som det skett stora insatser för att kompetensutveckla vår personal. Hyltes skolor digitaliseras i snabb takt. Ja, listan kan göras lång. Barn- och ungdomsnämnden i Hylte kommun har under 2018 haft ett växande ekonomiskt underskott. Underskottet är stort. Det måste nämnden, precis som alla andra verksamheter inom Hylte kommun hantera. Kommunstyrelsen har ett ansvar att se till att nämnderna håller sina budgetar.

ANNONS

Med bakgrund av det, togs det fram en rapport från EY som skulle analysera vilken som är den minsta tänkbara bemanningen på respektive enhet. Rapporten var avsedd som ett kunskapsunderlag och inget annat. Olyckligtvis valde samtliga medier som bevakar Hylte kommun att i förra veckan beskriva EY-rapporten som den enda rådande sanningen. Denna beskrivning är vilseledande, i vissa fall helt osann. Trots att nämnden inte beslutat om några detaljer kring respektive enheter spreds en hel del felaktigheter.

Exempelvis gjordes det i media gällande att Elias Fries skola ska spara 3,8 miljoner, detta trots att skolan höll sin budget 2018. En annan påstod att förskolan i Långaryd ska avvecklas. Det påstods att alla elevassistenter och mentorer ska sägas upp. Längst gick Hallandspostens ledare som kallade det för ”ett alexanderhugg på Hyltes skolor”.

Om det funnits ett genuint intresse över hur resurs­tilldelningen till Hyltes skolor verkligen ser ut, hade man funnit en annan bild. För 2019 ökar pengarna från kommunfullmäktige från föregående år med 6,5 miljoner till 310,5 miljoner kronor (löneökningar ej inräknat). Till det utökas stödet till nyanlända barn i skolan med 7 miljoner. Dessutom växer statsbidraget ”likvärdig skola” från 2,6 till 9,3 miljoner kronor för Hyltes del.

Storleken på elevpengen, det vill säga den peng som följer varje elev, är oförändrad till 2019. Att kalla detta för besparingar är väldigt tveksamt.

ANNONS

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skolan i Hylte aldrig tidigare haft så mycket pengar att röra sig med, varken i kronor räknat eller som andel av kommunens totala kostnader. Samtidigt måste barn- och ungdomsnämnden göra anpassningar så man håller sin budget.

Till de som nu tycker att vi bara ska skjuta till mer pengar för att täcka underskottet så bör man ha med sig att det motsvarar en skattehöjning på ungefär 2,50 kronor för varje hyltebo.

Ronny Löfquist (S)

kommunstyrelsens ordförande

LÄS MER:Mattias Karlsson: Alexanderhugg slår hårt mot Hyltes skolor

LÄS MER:Skolans minus har skenat upp till 42 miljoner

ANNONS