Denna mandatperiod firar vi minnet av att det är 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Vi uppmärksammar att den blev allmän, att även kvinnor fick rösta. Vi uppmärksammar också att rösträtten blev lika och inte baserades på inkomst.
Det första riksdagsvalet enligt dessa beslut inträffade på hösten för exakt hundra år sedan. Då valdes också de första kvinnorna in i riksdagen. Vi firar 100 år av demokrati, men vad innebär demokrati och vem är den tillgänglig för? Är alla representerade i vallokalen i dag?
Bara för att en vuxen person rent formellt har rösträtt betyder inte det att den nyttjas i praktiken. Drygt 89 procent av de röstberättigade hallänningarna röstade i valet 2018, vilket är något högre än riket i stort. Samtidigt är det 11 procent som inte röstar – det är en demokratisk utmaning.
På själva valdagen har invånarna möjligheten att välja representanter till politiska församlingar, men av olika skäl gör inte alla det. Några av anledningarna är att alla inte känner sig delaktiga, upplever att de har lågt inflytande eller känner ett avstånd till de demokratiska institutionerna.
I regeringens strategi för en stark demokrati står det att de som är underrepresenterade i valdeltagandet också är underrepresenterade i Sveriges politiska församlingar. Utrikes födda, unga, äldre och personer med funktionsvariationer är exempel på grupper som har låg representation bland de förtroendevalda. Samtidigt är personer med hög utbildningsnivå och höga inkomster överrepresenterade. Ofta blir följden av ojämlikt valdeltagande att vissa åsikter inte beaktas i de politiska processerna.
Länsstyrelsen och Halmstads kommun ska hela tiden granska sina egna roller och undersöka på vilka sätt vi kan höja kunskapen och deltagandet i de demokratiska frågorna. Mycket gör vi i vår löpande verksamhet med utbildningar, tillgängliga material och genom att samverka med andra kommuner, regionen och civilsamhället.
En annan del är att vi tillsammans är värdar för Demokratistugan när den kommer till vårt län i veckan. I stugan, och under paraplyet ”Vår demokrati – värd att värna varje dag” pratar vi om demokrati under fyra dagar. Under de dagarna hoppas vi kunna möta invånare för att prata om aktuella frågor tillsammans.
Förhoppningen är att fler invånare ser och känner betydelsen av att vara engagerade i vårt samhälle. I samband med Demokratistugans invigning undertecknar vi också Deklaration för en stark demokrati, som tagits fram av den nationella kommittén.
Efter Demokratistugans besök kommer vi att fortsätta utveckla former för samtal om demokrati med olika grupper i samhället. Särskilt med de grupper som har en svag ställning i det demokratiska systemet med förhoppningen om att öka deras delaktighet och inflytande i viktiga samhällsfrågor.
Demokrati är så mycket mer än val. Det är mänskliga rättigheter, press-, mötes-, religions- och organisationsfrihet. Det är en fungerande rättsstat som garanterar allas likhet inför lag och myndigheter. Har vi inte det breda perspektivet är det lätt att förminska värdet av demokratin vilket vore oerhört farligt.
Vårt vardagsliv i Sverige bygger på demokrati, och demokrati bevaras tack vare förtroende och respekt. Människor som upplever att de saknar inflytande kan tappa tilltro till demokratin och det är något vi måste ta på allvar. Invånarnas deltagande i politiken och engagemang i samhället är avgörande för en fungerande och levande demokrati.
Att demokratin fyller 100 år utgör ett unikt tillfälle att uppmärksamma att den måste både försvaras och utvecklas av varje generation.
Brittis Benzler
landshövding
Andreas Bergman
ordförande i Halmstads kommunfullmäktige