Nils Werner ifrågasätter om biobränslen är en lösning på hotet mot klimatet. Hans huvudbudskap är att biobränsle ”kan göra mer skada än nytta”, även om han medger att ”biobränsle är hållbart i begränsad utsträckning”.
Hållbart skogsbruk binder koldioxid. Biobränslen gör skada om de inte kommer från hållbart skogsbruk som tar naturhänsyn.
Vi reagerar mot Werners halvsanning ”Förbränning av pellets ger per kWh mer klimatgaser än till exempel stenkol”. Påståendet stämmer men han ”glömde” halva sanningen, det vill säga att koldioxid från pellets kommer från atmosfären via trädens fotosyntes och ökar inte koldioxidhalten i atmosfären. Koldioxid från stenkol kommer från kol i berggrunden och ökar koldioxidhalten i atmosfären.
Biomassa odlas för mat, kläder, byggnadsmaterial, pappersprodukter och prydnad (till exempel blommor). All odling innebär att gynna de växter som vi vill ha, i stället för de som skulle ha vuxit där spontant. (De olika odlingslandskapen genom flera århundradena har dock bidragit till en ökad biologisk mångfald).
Biobränslen kommer huvudsakligen från restprodukter som annars skulle förmultna och bli koldioxid. Pellets av rester från sågverk kan ersätta fossila bränslen och minska omvandlingen av kol i berggrunden till koldioxid i atmosfären. Däremot är det klimatmässigt tveksamt med importerade pellets som kanske kommer från icke hållbart skogsbruk.
Fossila bränslen står för cirka tre fjärdedelar av världens energitillförsel. Det blir svårt att ersätta dem om alternativ ifrågasätts lika svepande som Nils Werner gör med biobränsle.
Han är däremot okritiskt positiv till en kraftig satsning på vind- och solenergi. Vi är också positiva till en satsning på dessa, men förnekar inte att vindkraft påverkar landskapsbilden och i norra Sverige även rennäringen och att produktionen av många solceller som installeras nu bygger på brytning av sällsynta mineraler och förtryck av minoriteter.
För att ersätta fossila bränslen blir vi tvungna att välja de ”minst dåliga” förnybara alternativen, inklusive biomassabaserade. Det räcker inte att peka finger åt enstaka energislag. Man behöver också se kritiskt på sin egen konsumtion och hur den påverkar klimatet.
Vi bor vi i ett litet hus som till stor del är byggt av återvunnet byggnadsmaterial. Det värms av solvärme, ved och pellets. Vi har solceller på taket och vindkraftsandelar som tillsammans ger 12 000 kWh/år, men använder endast cirka 8 500, inklusive el till vår lilla elbil.
Vi hoppas att vårt fossilfria elöverskott på cirka 3 500 kWh/år kompenserar koldioxiden från de av våra resor som inte är fossilfria och hoppas på bättre tågförbindelser i Europa.
Hur ser din energi- och klimatbudget ut Nils Werner?
Jan-Erik Mattsson
docent i bioenergi
Catharina Svala
docent i lantbruksvetenskap
Svar på Nils Werner, ”Är biobränslen en långsiktig lösning?”.