Det är dags för varuägare och transportköpare att tänka om. Från att enbart prioriterat snabba transporter till att även prioritera hållbarhet. Detta för att gå i takt med konsumenterna där opinionen svängt. En undersökning från Sifo-kantar visar att svenska folket gärna väljer en långsammare transport för sina beställda varor, om den är mer klimatvänlig.
I Sjöfartsverkets rapport ”Sjöfarten och transporterna: Om sjöfartens möjligheter att bidra till de klimatpolitiska målen”, som är en sammanställning av kunskap inom flera myndigheter och andra aktörer, som släpps i dagarna presenteras en opinionsundersökning som Kantar Sifo genomfört på uppdrag av Sjöfartsverket. Undersökningen ger en rad nya insikter om hur svenska konsumenter resonerar kring transporter. En av tre svarande uppger att de tar ganska eller mycket stor hänsyn till hur varor de köper i butik eller på nätet transporteras, från råvara till tillverkning och hela vägen hem till dem. Det är en betydande andel som dessutom kan komma att öka i framtiden.
Undersökningen visar samtidigt att det också råder en bred kännedom bland svenskarna om att sjöfart är mer hållbar än transporter med flyg och lastbil. Det är också helt korrekt. Ett enda normalstort fartyg på Östersjön kan i ett slag få bort 500 lastbilar från E4 och med betydligt lägre utsläpp.
Transporter spelar en central roll för Sveriges handel och därmed välstånd samtidigt som transporterna har en negativ påverkan på miljön. Därför har riksdagen fattat beslut om att klimatutsläppen från alla transporter i Sverige ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Samtidigt visar beräkningar att mängden transporterat gods kommer fortsätta att öka kraftigt. En stor utmaning men det finns också några enkla åtgärder. Genom att flytta gods från vägarna till järnvägen och sjöfarten kan utsläppen minska radikalt. Våra beräkningar visar att så mycket som var tionde fraktat ton i Sverige skulle med fördel kunna gå på sjön.
Politiska incitament behövs för att göra sjöfarten mer konkurrenskraftig prismässigt men också att rederier erbjuder transportrutter på en regelbunden basis så att företag kan få en långsiktig lösning.
Vi i Sjöfartsverket behöver fortsätta att utveckla våra farleder och driva på en utveckling mot en mer digitaliserad bransch som underlättar för såväl rederier som hamnar och varuägare.
På sjön finns inga kapacitetsbrister. Sverige har över 50 hamnar som står redo att fyllas med mer hållbart fraktat gods. Att underhålla hela infrastrukturen till sjöss kostar 250 miljoner kronor om året, vilket är en bråkdel av underhållet för väg och järnväg. Dessutom bekostas underhållet till största delen av handelssjöfarten i stället för skattebetalarna.
Opinionen har svängt och konsumenterna har sagt sitt. Det är dags för näringslivet som vill ligga i framkant att lägga om till mer hållbara transporter där sjöfarten är en del av lösningen. Och det är dags att göra det nu.
Katarina Norén
generaldirektör, Sjöfartsverket
Katarina Norén
generaldirektör, Sjöfartsverket