Vi som producerar fjärrvärme sitter på en viktig pusselbit för att lösa utmaningarna för energisystemet i Sverige. Det finns även ett sätt att producera mycket mer planerbar el utan att bygga nya anläggningar, utan att ta ny mark i anspråk och utan att bygga nya elnät. Det kan röra sig om lika mycket el som från två nya kärnkraftsreaktorer.
Det är i våra kraftvärmeverk som denna dolda tillgång finns. För att utnyttja tillgången krävs inga statliga garantier, utan endast att ta bort missriktade skatter och styrmedel.
I den nyligen publicerade rapporten om kraftbalansen varnar Svenska Kraftnät om ett allt mer ansträngt läge och minskande marginaler när elförbrukningen är som störst. I dag kommer cirka en tiondel av elen i Sverige från kraftvärme, det vill säga el som produceras samtidigt som fjärrvärme i ett kraftvärmeverk. Men här finns potential för mycket större elproduktion.
Enligt Svenska Kraftnät nyttjades endast 32 procent av installerad effekt i kraftvärmen under topplasttimmen 2020, det vill säga den timmen på året med högst elförbrukning. Planerbar kraft motsvarande en till två kärnkrafstreaktorer finns alltså redan byggd, i eller nära våra tätorter, men trycket från skatter och styrmedel var så högt att elproduktion från kraftvärme stod still när den behövdes som bäst.
Avfallsförbränningsskatten. Avfall som inte går att återvinna förbränns i avfallseldade kraftvärmeverk där energin återvinns i form av värme och el. Regeringen återinförde år 2020 en skatt på den förbränningen med syftet att styra mot ökad materialåtervinning och minskade klimatutsläpp. Efter utvärdering av Skatteverket konstateras att den inte styr mot de uttalade målen.
Biooljeskatten. Fossil olja har använts i reserv- eller spetslastpannor som behövs för att producera el och värme vid effekttoppar, exempelvis under vinterns kallaste dagar. Många energiföretag har redan ersatt den sista fossila oljan med förnybar bioolja. Regeringen införde förra året full energi- och koldioxidskatt på biooljan, vilket har gjort biooljan mycket dyrare än fossil olja för värmeproducenterna. Under den mest ansträngda effektsituationen vid kylan i februari 2021 valde därför flera energiföretag i Sydsverige att inte köra sina spetslastpannor av ekonomiska skäl.
Fjärrvärme står för ungefär hälften av uppvärmningen i Sverige och baseras på olika rester från vårt samhälle; skogsbruk, industrier, avfall etcetera. Den kan även ta tillvara ytterligare spillvärme, som annars skulle gå förlorad, från nya elektrifierade processer.
Fjärr- och kraftvärmen är helt nödvändiga pusselbitar för att klara den massiva elektrifiering vi står inför. Med fjärrvärme slipper vi ”slösa” bristvaran eleffekt på uppvärmning. Utan fjärrvärme skulle vi inte heller kunna producera el i kraftvärmeverk. Om all fjärrvärme byttes ut till elvärme via värmepumpar, skulle vi tappa eleffekt motsvarande 17 Barsebäcksreaktorer.
Det är dags för politiken att lovprisa fjärr- och kraftvärme även i praktiken. Regeringen har i elektrifieringsstrategin utlovat en strategi för fjärr- och kraftvärme. Vi uppmanar regeringen att snarast ta bort de felriktade skatterna och se till att arbetet kommer i gång.
Anders Karmehed
regionchef Energiföretagen
Bo-Anders Antonsson
vd Falkenberg Energi AB
Håkan Kånge
vd Halmstads energi och miljö AB
Matilda Ekström
tf vd Hässleholm Miljö AB.
Bo Schönbeck
vd Ljungby Energi AB
Håkan Dahlgren
vd Nybro Energi AB
Peter Engström
vd Sysav
Björn Sjöström
vd Varberg Energi AB
Anders Östlund
vd Öresundskraft AB