Tidöpartierna har nu officiellt gett upp arbetet för att nå de svenska klimatmålen. Genom den drakoniska sänkningen av reduktionsplikten ner till 6 procent finns det inte längre någon rimlig chans för Sverige att klara de uppsatta målen fram till 2030. Enligt 2030-sekretariatet kommer den minskade inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel leda till fem miljoner ton i ökade koldioxidutsläpp per år.
Det vore ju en sak om Tidöpartierna sänkte reduktionsplikten med hänvisning till alternativa åtgärder som skulle ge samma effekt, men några sådana förslag finns inte. Likväl fortsätter man hävda att klimatmålen ligger fast. Gång på gång har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) upprepat detta och hänvisat till en kommande handlingsplan som ska presenteras i höst. Vad som ska ingå i denna plan är däremot en gåta.
Det enda konkreta som klimatministern antytt är att det kan handla om att sänka hastigheterna på vägarna eller att införa trängselavgifter i syfte att minska biltrafiken. Dock kommer detta inte att räcka eftersom biltrafiken – enligt Klimatpolitiska rådet – behöver minska med så mycket som en tredjedel (!) för att kompensera för förändringen av reduktionsplikten. Regeringen kommer sannolikt att behöva införa bilfria dagar om klimatmålen ska klaras av genom minskad biltrafik.
Elektrifiering då? Jo, det är naturligtvis den viktigaste vägen framåt när det gäller att fasa ut fossila drivmedel. Om det är alla partier överens. I praktisk politik har regeringens dock arbetat i motsatt riktning genom att ta bort klimatbonusen för elbilar, vilket lett till att försäljningen saktat in under 2023. Men även om samtliga fordon som säljs skulle gå på eldrift så räcker det ändå inte för att kompensera för reduktionsplikten eftersom det redan rullar 4,5 miljoner fossilbilar på de svenska vägarna.
Syftet med Tidöpartiernas minskning av reduktionsplikten uppges vara att sänka dieselpriset med 5,50 kronor per liter. Det låter ju ändå som rätt mycket pengar, men siffran sågas fullständigt av branschen som inte ens förstår hur regeringen kommit fram till den. Vid årsskiftet sänkte regeringen priset med 14 öre för bensinen och 42 öre för dieseln. Enligt branschföreträdare så skulle den här förändringen kunna leda till ytterligare några ören för bensinen och kanske någon krona för dieseln, men det skulle inte komma i närheten av regeringens önskningar.
Kostnaden för samhället riskerar att bli desto större. Förutom kostnaden för att ta hand om de klimatförändringar som Tidöpartierna ignorerar, så riskerar Sverige att dras inför EU-domstolen och få betala miljardböter när vi inte lever upp till våra klimatåtaganden. Detta kommer förstås få betalas av skattebetalarna. Dessutom ökar beroendet av oljeproducerande länder i en tid när vi av säkerhetsskäl borde jobba i motsatt riktning.
Är inte bränslepriserna ett stort problem då? Jo, det är ett problem och framför allt på landsbygden. Av den anledningen har Centerpartiet drivit frågan om att göra den biobaserade delen inom reduktionsplikten skattebefriad. Dessutom har vi drivit på för en generell prissänkning på drivmedel riktat mot boende på landsbygden, samt ett reseavdrag som skulle gynna den som bor utanför storstäderna.
Det mest absurda i hela den här fossilbaserade soppan är att Tidöpartierna påstår sig göra det här för barnfamiljernas skull när det i själva verket är barnen i dessa familjer som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är ju av omsorg om kommande generationer som vi i den nuvarande vuxengenerationen måste våga och orka ta ansvar. Helt enkelt att vara den vuxne i rummet.
Christofer Bergenblock (C)
riksdagsledamot, Halland