Det blir allt vanligare att kommunpolitiker stoppar vindkraft med argumenten "vad gör vi när det inte blåser?" och "jag vill hellre ha kärnkraft". Men Sverige och klimatomställningen har inte tid att vänta 10–15 år på ny kärnkraft, och vindkraften går snabbast att bygga ut och fungerar bra i det svenska elsystemet.
För det första har Sverige mycket reglerbar vattenkraft, främst i norr, som fungerar som energilager och anpassas efter vindkraftens produktion. Nätstabilitet kan därtill skapas med batterier ihop med kraftelektronik, vilket redan sker storskaligt i Kalifornien och Australien.
För det andra kommer vätgasen att expandera kraftigt och får en nyckelroll att stabilisera elsystemet. Vid stor tillgång på sol- och vindkraft sänks elpriset och det mesta kan gå till vätgasproduktion. Vätgasen kan lagras och senare användas i industrin, till fossilfri järnsvamp eller stål. Vid låg tillgång till sol- och vindkraft kan lagrad vätgas användas till elproduktion för att balansera elsystemet.
För det tredje kan vätgas omvandlas till bränslen som metanol eller ammoniak som är lätta att lagra. Dessutom kan energi lagras genom pumpkraftverk i exempelvis nedlagda gruvor eller genom nano-belagt salt.
Sol- och vindkraft kan byggas snabbt och till en tredjedel av kostnaden för ny kärnkraft. Även om man beaktar hela elsystemet, och inte enbart kraftverken, så anger Internationella Energiorganet IEA att sol och vind är signifikant billigare än kärnkraft. IEA bedömer att vind- och solkraft ökar sin andel av den globala elproduktionen från 10 till 70 procent år 2050, medan kärnkraftens andel minskar från 10 till 8 procent.
Det argumenteras för nästa generations kärnkraft, små modulära reaktorer (SMR). Sedan 1950-talet har minst 57 varianter av 18 olika typer av SMR byggts – inget av dessa projekt har lyckats standardisera och uppnå massproduktion. Kostnaderna bedöms vara avsevärt högre än för konventionella reaktorer. Dessutom kvarstår nackdelar såsom avfallshantering, säkerhet, kylning, uranbrytning och bränsletransporter som ökar risken för atomvapen och nukleär terrorism.
Staten bör prioritera kostnadseffektiva lösningar, vara teknikneutral och ge liknande villkor till alla kraftslag, också sol- och vindkraft som är långsiktigt hållbarare och säkrare, samt till reservkraft.
Kommunpolitikerna i Halland kan ta klimatansvar genom att inte lägga in sitt veto mot vindkraftsprojekt med hänvisning till att de föredrar kärnkraft. Ny kärnkraft kommer att dröja länge och med största sannolikhet inte ge några som helst fördelar jämfört med lösningar som bygger på vind, sol, smart lagringsteknik och flexibilitet.
Peter Fritzson
professor emeritus i datavetenskap och simulering av komplexa system, Linköpings universitet
Thomas B Johansson
professor emeritus i energisystem, Lunds universitet
Anders Wijkman
tidigare ordförande Miljömålsberedningen och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien