Klimataktion Halmstad vädjar till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige att i sin planering av kommunen ta hänsyn till den förändrade situation som vi genom den globala uppvärmningen försatt oss i.
Framtidsplan 2050 utgår inte från det faktiska läget, så som det beskrivs i upprepade vetenskapliga rapporter. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) menar i sin senaste rapport (februari 2022) att effekterna av klimatförändringarna har kommit tidigare, är mer utbredda och får värre konsekvenser än förutspått. Extremväder, många värre än någonsin tidigare, har redan observerats i alla bebodda områden på jorden.
Planen beskriver inte hur kommunen på kort tid ska bli fossilfri. Etappmål och planer för uppföljning saknas. Prioriteringar, tempo, vinster, förluster, påfrestningar framgår inte. Den bygger på antagandet att utvecklingen kan fortgå som hittills och inte på aktuell klimatvetenskap.
Särskilt oroande är att planen innebär förlust av stora arealer jordbruksmark. Under planperioden kommer bristen på mat att märkas i stora delar av världen. Redan nu drabbar torka och andra klimatändringar skördarna runtom i världen.
Sverige producerar nu omkring hälften av vår mat, resten importeras, till en allt större kostnad. Att då, som framtidsplanen anger, exploatera hundratals hektar mark för andra ändamål är orimligt så länge alla andra alternativ att hitta mark för att bygga bostäder inte prövats på allvar.
En noggrann inventering krävs således av hur marken inom kommunen används. Bebyggelse bör i första hand ske på redan hårdgjorda ytor. Det är värt att påpeka hur stor yta som disponeras för bilar som vägar och parkeringsplatser. Att producera och framföra bilar kräver stora resurser, resurser som inte självklart kommer att vara tillgängliga i framtiden. Samhällsplaneringen bör ta detta i noggrant övervägande när man diskuterar framtida markdispositioner. Denna diskussion saknas tyvärr helt i framtidsplanen.
Markens förmåga att ta upp och binda kol måste öka, vilket planen bör diskutera. Skogsmarken spelar här en avgörande roll. Genom korta omloppstider, kalavverkning och utdikning minskar förmågan till kolbindning.
Kommunens planering bör analysera hur skogsmarken inom kommunen används och tillsammans med statliga myndigheten och ägargrupper anvisa metoder för att öka kolupptaget och minska kolläckage. Återvätning (fylla igen diken), ändrade brukningsmetoder och ökad timmerandel är då väsentligt.
Således har framtidsplanen enbart i liten utsträckning tagit hänsyn till markanvändning ur försörjnings- och klimatsynpunkt. Därtill har den slutliga planen inte beaktat synpunkter från olika remissinstanser. Det demokratiska perspektivet brister.
Vi menar att allt detta gör planen mindre användbar och kräver att den återremitteras och kompletteras.
Anne-Marie Bruno
Nils Werner
för Klimataktion Halmstad