Nyligen röstade Europaparlamentet om en EU-ram för utländska direktinvesteringar, eller med andra ord, om EU:s svar på oron för kinesiska investeringar i strategiskt viktiga sektorer.
För EU är öppenhet för utländska direktinvesteringar en grundbult. Det handlar inte bara om pengar och jobbskapande, utan också om den viktiga teknik och kunskap som investerare tar med sig.
Även om vi har en positiv utgångspunkt måste vi inse att världen förändras. Det har blivit tydligt att inte alla investerare agerar på rent kommersiella grunder.
Den insikten har växt i takt med att statsägda företag från Kina och Ryssland velat köpa känslig teknologi eller säkerhetspolitiskt viktig infrastruktur på olika håll i EU. I Sverige har vi diskuterat Ryssland i Karlshamn och Slite, följt av Kina i Lysekil och AB Volvo.
Behovet av ett samlat svar från EU blev extra tydligt när vi såg det kinesiska köpet av den grekiska hamnen Pireus följas av att Grekland blockerade ett kritiskt EU-uttalande om mänskliga rättigheter i Kina.
År 2017 föreslog EU-kommissionen därför en ram för att kunna granska utländska direktinvesteringar. Redan i dag har ungefär hälften av EU:s medlemsländer olika mekanismer för granskning av utländska investeringar. Sverige har ingen granskningsmekanism, men vi har två viktiga utredningar som ser över situationen hos oss.
EU-kommissionens förslag kokade ner till ett ramverk för samarbete om utländska investeringar, där de länder som vill kan ha granskningsmekanismer. Inom ramverket kan alla medlemsländer utbyta information och EU-kommissionen kan kommentera på investeringar i program av intresse för hela EU. Ramverket stänger inte EU för investeringar, men det ger oss bättre koll.
Även om vi gynnas av ett öppet handels- och investeringsklimat ska vi inte vara enfaldiga eller naiva. Särskilt inte när det gäller strategiskt och säkerhetsmässigt viktiga sektorer och statsägda företag från Kina och Ryssland som inte spelar på samma villkor.
Därför är det på tiden att EU svarar på oron med ett ramverk, och det är högst välkommet att Sverige och andra länder nu insett behovet av att ta tag i frågan.
Ett samlat EU-grepp kan göra det lättare att hantera den här sortens beslut, och det är ytterligare ett exempel på vikten av ett välfungerande europeiskt samarbete.
Aleksander Gabelic (S)
europaparlamentariker