”Medlemskap i Nato har blivit en samvetsfråga där vi måste välja mellan att lägga oss platt för Putin eller att stå upp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.”
”Medlemskap i Nato har blivit en samvetsfråga där vi måste välja mellan att lägga oss platt för Putin eller att stå upp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.” Bild: Olivier Matthys

Nato-medlemskap är nu en samvetsfråga

För oss är ett medlemskap i Nato en fråga om att fullt ut stå upp mot diktatur och förtryck. Det skriver två moderata riksdagsledamöter.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Den 24 februari 2022 kommer för alltid att vara den dag då efterkrigstiden tog slut. Det formativa skede som vi nu går igenom kommer att avgöra hur de nästa decenniernas världsutveckling kommer att utspela sig. De val vi gör nu och de beslut vi fattar kommer att få konsekvenser för många generationer.

Frågan om ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato har aldrig varit mer aktuell än nu. Motståndarna hänvisar till att svensk neutralitet och militär alliansfrihet har tjänat Sverige väl under andra världskriget och kalla kriget varför man antar att det förhållningssättet kommer att göra det även i framtiden. Det är en ganska förenklad analys som missar några avgörande omständigheter.

ANNONS

Faktum är att flera av länder de som Hitler valde att invadera under andra världskriget var lika neutrala som Sverige. Det var mer sannolikt svensk undfallenhet där man gav tyska militära transporter fri lejd som gjorde att det ur tyskt perspektiv inte fanns något militärt behov att invadera Sverige. Att hävda att vår neutralitet och alliansfrihet under kalla kriget tjänade oss väl går heller inte att leda i bevis då ingen militär konflikt bröt ut i Europa.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Sverige visserligen har stått utanför krig under väldigt lång tid men skälet är att vi lagt oss platt för exempelvis Hitler i stället för att stå upp för vad som är rätt. Vi högtidlighåller varje år förintelsens minnesdag men vad gjorde Sverige för att stoppa Hitler?

I den nya världsordning som växer fram efter Putins invasion av Ukraina står vi nu inför viktiga moraliska val. Vilken väg väljer Sverige denna gång? Medlemskap i Nato har blivit en samvetsfråga där vi måste välja mellan att lägga oss platt för Putin eller att stå upp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

I dagens världspolitiska landskap finns några organisationer som kämpar för dessa värden. Bland annat EU och OSSE men framförallt Nato som i akt och gärning säkerställer försvaret av dessa värden. För oss är ett medlemskap i Nato alltså inte bara en fråga om hur man bäst försvarar Sveriges territorium, det är en fråga om att fullt ut stå upp mot diktatur och förtryck.

ANNONS

Sverige har ett nära samarbete med Nato, vi har i decennier markerat tydligt att vi är ett västland med solida demokratiska värderingar. Vi ser oss gärna som förkämpar för dessa värden men när det blir skarpt läge vill vi inte lova något annat land för mycket. Därför får vi heller inga garantier för att vi får hjälp av andra, oavsett hur många militärövningar vi gör med Nato som partnerland.

Frågan Sverige behöver ställa sig är alltså inte bara om vi vill ha skydd från Nato i krig utan vilken sida av historien vi vill stå. Vill vi stå bredvid och se på när den demokratiska världen kommer under attack eller vill vi på riktigt bli en del av den enda allians i världen som lovar att alltid stå upp för frihet och demokrati?

Vill vi stå upp för det vi vet är rätt eller är vi redo att lägga oss platt för de vi vet har fel?

Helena Storckenfeldt (M)

riksdagsledamot Halland

Erik Ottosson (M)

riksdagsledamot Stockholms län

ANNONS