Det pågår en principiellt viktig arbetsmarknadskonflikt i Sveriges hamnar. I grunden handlar konflikten om Svenska hamnarbetarförbundets självklara rätt att få teckna kollektivavtal och företräda sina medlemmar. Något som arbetsgivarparten hårdnackat motsätter sig.
När man granskar konflikten närmare så är det mycket tydligt att det är arbetsgivarparten, Sveriges hamnar, som agerar oproportionerligt aggressivt och hårt. Detta drabbar hela Sveriges ekonomi samtidigt som det är ett angrepp på den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Runt om i Sverige har arbetsgivaren utestängt (lockoutat) arbetarna från arbetsplatsen mångdubbelt fler timmar än vad strejken pågått. När Hamnarbetarförbundet i Halmstad genomförde sin symboliska punktstrejk i två timmar den 6 februari var svaret att stänga ute arbetarna resten av dygnet. Sveriges hamnar har således inte bara eskalerat konflikten utan också skadat svensk industri genom att stänga ner hamnar. De har också antagit en nationell policy som går ut på att stänga ute Hamnarbetarförbundet från fackligt inflytande, en policy som Vänsterpartiet Halmstad tidigare ifrågasatt.
Den pågående arbetsmarknadskonflikten används också som argument till regeringens förslag om att begränsa strejkrätten. Detta skulle inte bara påverka parterna i hamnarna utan medföra stora konsekvenser för hela den svenska arbetsmarknadsmodellen, något som flera fackförbund varit kritiska till. Vänsterpartiet vill i stället gå en annan, rimligare och samtidigt enklare väg.
Ett stort antal av Sveriges hamnar ägs gemensamt av kommuner via kommunala bolag. Hamnbolagen i Halmstad och Varberg äger tillsammans Hallands hamnar som är medlem i arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar. Genom detta har Hallands hamnar också blivit en part i den pågående konflikten. Vi som tror på den svenska modellen med fackförbund som får företräda sina medlemmar och teckna kollektivavtal kan inte se att det är rimligt att offentligt ägda företag är medlemmar i en organisation som agerar på det sätt som Sveriges hamnar gör.
Det är hög tid att Halmstads kommun tar sin del av ansvaret för situationen och kräver ett slut på arbetsgivarorganisationens djupt antifackliga hållning och i stället respekterar den svenska modellen. Hamnarbetarförbundets krav på att få teckna kollektivavtal och företräda sina medlemmar bör omedelbart gås till mötes. Om inte detta görs, kräver vi att Hallands hamnar lämnar Sveriges hamnar och söker sig till en annan arbetsgivarorganisation, till exempel Sobona som organiserar just kommunala bolag. Vänsterpartiet kommer att motionera om att skyndsamt förbereda ett byte av arbetsgivarorganisation. På detta sätt står vi upp för den svenska modellen, samtidigt som vi tar ansvar för Sveriges ekonomi och skapar en lösning på den segdragna konflikten i hamnarna.
Mikael Ekfeldt (V)
ledamot kommunfullmäktige
Tania Bengtsson (V)
gruppledare