Ungdomar, folk mitt i livet, pensionärer, högavlönade, arbetslösa, invandrare, föräldrar med små barn, föräldrar med utflugna barn – listan kan bli hur lång som helst med människor av alla kategorier som avsätter sin tid i föreningslivet och som jobbar utan ersättning.
Vad skulle hända om alla dessa ”gratisjobbare” slutade? Jo, antagligen skulle både föreningsliv och ungdomsverksamheter dö sotdöden.
Men om man skulle sätta något slags ekonomiskt mått på de ideella krafterna, vilka siffror ska man använda för att omsätta den ideella tiden i pengar? Finns det något ekonomiskt mätinstrument?
Ja, det gör det. Från och med EU-perioden 2007–2013 har Leader funnits som en del i landsbygdsprogrammet. Under EU-perioden 2014–2020 är 48 områden i Sverige från norr till söder anslutna. Finansieringen sker med medel från offentlig, privat och ideell sektor. 30 procent finansieras ideellt eller privat.
Privat finansiering kan till exempel vara en företagare som sätter in pengar i ett projekt eller som bidrar med arbete som normalt ingår i företagets verksamhet och som han eller hon i sin vardag fakturerar.
Ideell finansiering är de arbetsinsatser människor gör utan att ta betalt. Tack vare Leader finns ett mått på värdet av ideell tid och det är 220 kronor per arbetad timme.
Stort ekonomiskt värde i den ideella sektorn. I Sverige finns 200 000 ideella föreningar. Dessa sysslar med ungdomsverksamhet, idrott, konst, kultur, djur, natur, byutveckling, politik, mat och religion etc.
Folk går alltså samman för att göra något som för dem är viktigt. Det bränsle som håller dessa föreningar vid liv är den ideella energin.
För att uppskatta det ekonomiska värdet av denna energi kan vi använda oss av en förening i Halmstad som ett konkret som räkneexempel. Föreningen har 335 medlemmar. När man mätte hur mycket föreningens medlemmar arbetade under ett år kom man fram till 4 400 timmar. Omsätter vi nu dessa timmar till pengar enligt Leaderkonceptet blir det 968 000 kronor. Tänk det – en förening, ett år! Förutom det fantastiska arbetet och det ekonomiska värdet har det skapat social samvaro och ökat välbefinnande.
Sveriges bruttonationalprodukt var för 2017 knappt 4 580 miljarder kronor. Om nu alla medlemmar i de 200 000 föreningarna lade ned lika mycket tid som medlemmarna i ovanstående förening skulle summan av detta bli 194 miljarder. Det är naturligtvis en osann ekvation, men pekar ändå på att den ideella sektorn är oerhört betydelsefull ur ekonomisk synvinkel.
Något för politiker att fundera över:
• Vilken ekonomisk och social betydelse har de ideella föreningarna för det hållbara samhället?
• Hur observerar man och uppmuntrar de ideella krafterna?
Kerstin Nordholm
webbansvarig Snöstorps hembygdsförening, Halmstad