”20 av 21 regioner rapporterar nu brist på yrkesgruppen enligt Socialstyrelsen. 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar dessutom ’frivillig’ deltid visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport.”
”20 av 21 regioner rapporterar nu brist på yrkesgruppen enligt Socialstyrelsen. 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar dessutom ’frivillig’ deltid visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport.” Bild: Johan Nilsson/TT

Bristen på biomedicinska analytiker allt större

Det finns en stor risk att yrkesskickliga biomedicinska analytiker väljer att lämna regionerna eftersom andra arbetsgivare sannolikt erbjuder bättre löneutveckling. Det skriver flera företrädare för bland annat Vårdförbundet.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Antalet biomedicinska analytiker fortsätter att minska i regionerna visar siffror från statistikdatabasen Kolada, en öppen källa till data från regioner och kommuner som bland andra staten och SKR står bakom.

Sedan 2010 har antalet biomedicinska analytiker minskat med 4,6 procent, eller 255 årsarbetare, på bara ett år (2019–2020) har antalet minskat med 2,3 procent eller 125 årsarbetare. I Region Halland har antalet ökat med 2,7 procent, medan antalet administratörer har ökat med 34,2 procent.

Bristen på biomedicinska analytiker blev extra tydlig när Sverige fick kapacitetsproblem för testning av covid-19, men professionen finns med i så gott som varje steg genom vården.

ANNONS

När du söker vård på vårdcentralen för trötthet, hjärtklappning eller om din medicin är rätt och har effekt, till att få rätt blodtransfusion i samband med trafikolycka eller få klargjort om du har en cancer eller inte behövs biomedicinska analytikerns kompetens.

20 av 21 regioner rapporterar nu brist på yrkesgruppen enligt Socialstyrelsen. 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar dessutom ”frivillig” deltid visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport. Om arbetsmiljön var sundare så att alla orkade arbeta heltid skulle det motsvara hela 470 fler biomedicinska analytiker.

I grunden handlar det om patientsäkerhet och diagnostikens kvalitet och bristen på kompetens har ökat över tid. Söktrycket till Biomedicinska analytikerprogrammet är lågt och trots överintag examineras inte tillräckligt många.

Statistik från Socialstyrelsen visar att antalet utfärdade legitimationer har minskat med 9 procent mellan 2016 och 2020, trots att antalet antagna till programmet har ökat sedan 2016. Orsakerna till avhopp är sannolikt flera men det underlättar inte att utbildningen är krävande, medan karriärvägar och löneutveckling saknas.

Samtidigt som antalet biomedicinska analytiker minskar över en tioårsperiod har regionerna anställt ett stort antal administratörer, vilka har ökat med 33,5 procent eller drygt 12 000 årsanställda i regionerna totalt. Det visar att det finns resurser, men de har prioriterats till annat.

ANNONS

Regionerna måste prioritera om och säkerställa bra löneutveckling och bra arbetsvillkor för de som arbetar i hälso- och sjukvården så att de kan klara konkurrensen från andra arbetsgivare.

Biomedicinska analytiker blir nämligen alltmer eftertraktade i läkemedelsindustrin, inom djursjukvård och i privata företag som gör ”livsstils-testning” eller är underleverantörer till regioner. Det finns en stor risk att särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker väljer att lämna regionerna eftersom andra arbetsgivare sannolikt erbjuder bättre löneutveckling och sundare arbetsmiljö.

Nu krävs en rad åtgärder för att öka yrkets status, så som en nationellt reglerad specialistutbildning och bättre löneutveckling hos regionerna.

Michel Silvestri

legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Maysae Quttineh

legitimerad biomedicinsk analytiker och ordförande i Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL

Margot Kamruddin

lokal avdelningsordförande Halland , Vårdförbundet

Sineva Ribeiro

förbundsordförande, Vårdförbundet

ANNONS