”Stora arealer artrika naturliga skogar ersattes av vad som kommer att bli mycket artfattiga plantager.”
”Stora arealer artrika naturliga skogar ersattes av vad som kommer att bli mycket artfattiga plantager.” Bild: Fredrik Sandberg/TT

Borgerliga partier har en läxa att göra

Ytterst få länder värnar äganderätten lika starkt som Sverige. Det skriver Anders Wirdheim i en replik på en ledare.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS

”Åt skogen med äganderätten – om Miljöpartiet får bestämma” är rubriken på Hallandspostens huvudledare 10 februari. Påståendet har lika liten förankring i verkligheten som när Donald Trump hävdade att USA skulle bli socialistiskt med Joe Biden som president.

Det är en skribent på Liberala Nyhetsbyrån som hävdar att Miljöpartiet hotar äganderätten. Detta är fullständigt fel, liksom flera andra påståenden i texten. Ytterst få länder värnar äganderätten lika starkt som Sverige. Trots det hävdar LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, att äganderätten av skog skulle vara hotad.

Bakgrunden till LRF:s kampanj är att Sverige tillämpat EU:s Art- och Habitatdirektiv via den så kallade Artskyddsförordningen i Miljöbalken. Som EU-medlem är Sverige skyldigt att uppfylla de unionsövergripande direktiven. Men just när det gäller skogen har det gått trögt – och de inblandade parterna har inte lyckats fullt ut. Ansvaret för detta vilar lika tungt på skogsindustrin och skogsägarna som på någon annan.

ANNONS

Den mest påtagliga följden av misslyckandet är att en markägare kan stoppas från att avverka sin skog utan att få ersättning. Så ska det naturligtvis inte vara. Självklart ska markägaren ersättas fullt ut.

I detta sammanhang kan det vara värt att påpeka att så gott som samtliga borgerliga regeringar de senaste årtiondena kraftigt skurit ner anslagen till naturvård. Att ge en markägare skälig ersättning för att hen har värdefull natur som ska sparas har alltså inte varit något som de borgerliga partierna prioriterat, snarare tvärtom.

Hur hårt har då den ovan nämnda missen drabbat landets markägare? I HP-ledaren påstås att det handlar om ”stora inskränkningar av vår grundlagsskyddade äganderätt”. Så är det inte alls. Det handlar i stället om att 0,3 promille av avverkningarna stoppats (det vill säga 3 av 10 000).

Under perioden januari 2016 till och med juni 2019 lämnades det in cirka 215 500 avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen. Av dessa stoppades 482, men det stora flertalet av dessa (418) stoppades med stöd av Skogsvårdslagen. Det var endast 64 av de drygt 215 500 som stoppades på grund av Artskyddsförordningen.

Alla med någon kunskap om svensk natur vet att dessa siffror innebär att mängder av värdefull svensk natur föll för avverkningsmaskinerna dessa år. Stora arealer artrika naturliga skogar ersattes av vad som kommer att bli mycket artfattiga plantager.

ANNONS

Detta står i strid med vad riksdag och regering gång på gång beslutat om liksom vad Sverige förbundit sig att göra genom att skriva under internationella konventioner. Det är snarare detta svek som dagens skogsdebatt bör handla om och inte några påhittade hot mot äganderätten.

Dessutom har de borgerliga partierna en läxa att göra när det gäller vad naturskydd får kosta. För nog har våra barn och barnbarn rätt att få uppleva annat än enformiga granplantager!

Anders Wirdheim

journalist och fågelskådare

Svar på ledaren ”Åt skogen med äganderätten – om Miljöpartiet får bestämma”.

ANNONS