Skolinspektionen genomför årligen kvalitetsgranskningar av dem som driver skolor i Sverige – huvudmännen. Myndigheten kontrollerar både kommunala och fristående skolhuvudmän, avseende bland annat huvudmannens analys av studieresultat och trygghet, med ett statistiskt rättvisande urval. Andelen fristående huvudmän som granskats motsvarar ungefär andelen friskolor totalt.
Regelbunden kvalitetsgranskning genomförs om en skola bedöms ha utvecklingsbehov eller om det var länge sedan skolan inspekterades. Inspektionen fokuserar på rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. I denna granskning inspekteras även huvudmannens analys av studieresultat och trygghet samt skolans kompensatoriska arbete.
Eftersom vi, tack vare mycket av den skolforskning som bedrivits genom åren, vet att just ledarskapet är centralt för hur skolan lyckas med sitt uppdrag, och vi dessutom, tack vare undersökningar från bland annat Brottsförebyggande rådet, vet att trygghet är en stor utmaning i svensk skola, är dessa granskningar av mycket stor vikt. En trygg skolmiljö är dessutom garanterad eleverna enligt skollagen.
Därför är resultatet av granskningarna, som vi sammanställt i rapporten ”Skolinspektionens kvalitetsgranskningar”, bedrövande. Skolinspektionen uppmärksammade resultatet av dessa granskningar i den nyligen publicerade ”Årsrapport 2022”. Enligt Skolinspektionen behöver nio av tio huvudmän jobba betydligt bättre med kvalitetsarbetet i skolorna än vad som är fallet i dag. Skolinspektionen anser särskilt att huvudmännens analysarbete är svagt och att insatserna i förbättringsarbetet därför ofta inte blir ändamålsenliga.
Värst är läget i många kommunala skolor. Mer än var fjärde granskad enskild huvudman möter kraven på analys av skolresultat och trygghet ”i hög utsträckning”. Endast var tionde kommunal huvudman möter kraven i samma utsträckning. Och knappt var tionde granskad enskild huvudman möter Skolinspektionens krav ”i låg utsträckning”, medan mer än var tredje kommunal huvudman gör det.
Halmstads kommun är en av de kommuner som löser skolans utmaningar på ett bristfälligt sätt – enligt Skolinspektionens senaste rapport uppfyller Halmstads kommunpolitiker ”i låg utsträckning” kvalitetskraven på skolhuvudmän. Andelen behöriga till gymnasiet ligger under rikssnittet, andelen elever i årskurs sex som når målen minskar – inte minst i matematik. Det är upp till Halmstads kommunpolitiker att ta sitt ansvar och vända utvecklingen.
Den bild som framträder i Skolinspektionens granskningar visar tydligt att den svenska skoldebatten är skev. Varje gång en friskola granskas kritiskt i medierna hamnar en kommunal skola som möter Skolinspektionens kvalitetskrav ”i låg utsträckning” under radarn. Det offentliga samtalet om skolan förleder oss att tro att problemen finns i helt andra skolor än de som faktiskt håller låg kvalitet.
Många svenska skolor – både kommunala och fristående – är duktiga på att förmedla kunskap. I dessa skolor sliter lärare och rektorer dagligen med att bidra till bättre resultat. Men vi saknar ett tydligt kvalitetsmått som berättar vilka skolor som lyfter sig mest i förhållande till den elevsammansättning de har. Vi behöver, liksom andra länder, ta fram ett mått på det så kallade förädlingsvärdet: hur väl lyckas skolorna utifrån de förutsättningar de har?
I väntan på att vi kan mäta förädlingsvärdet förtjänar Skolinspektionens kvalitetsgranskningar betydligt större uppmärksamhet. Sveriges elever förtjänar att vi tar skolan på allvar – och ser utmaningarna för vad de är.
Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund