Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Unga behöver förebilder

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. 

Jag har alltid drömt om att bli något stort. Som sjuåring låtsades jag vara Marie Fredriksson. Jag behövde en förebild, i detta fall en popartist.

När jag blev äldre fanns ingen att se upp till. Jag pluggade på gymnasiet till trädgårdsanläggare. Hur coolt var det?

Vid 20 år var jag osäker och blyg men älskade det jag gjorde, fast ingen i min omgivning kunde förstå. ”Vadå trädgård? Då är du ju bara skitig hela tiden” uttryckte en vän. Jag ville fortfarande bli något – den nya trädgårdsprofilen i tv.

Jag snubblade in på ett skolmästerskap för trädgårdsanläggare tillsammans med en klasskamrat, mest på kul. Men vi vann, och sedan tog vi guld i Yrkes-SM! Det blev en chock. Vi kom med i landslaget för att representera Sverige i Yrkes-VM i Kanada!

Efter att ha träffat landslaget började jag tveka. Jag är väl inte i världsklass som de? Kommer jag att skämma ut mig själv och Sverige? Och kommer jag klara pressen att bli granskad av experter?

I Sälen på en landslagsträff fick jag min nya idol Mikael Kulanko. Hans sätt att prata om träning, som ger färdighet, fick mig att spetsa öronen. Han var lugn, strategisk och hade tävlingsmentalitet. Han förstod vår nervositet. Där och då fick han mig att övervinna många rädslor. Han lärde mig att tävling och arbetsliv har likheter. För att vara duktig måste man våga satsa allt man har.

Sista tävlingsdagen i Kanada. Avbrott för lunch. Jag och min partner har varit topp fem, nu ligger vi efter. Jag vill ge upp. Jag tar mig till lagledarna och kan inte hålla tårarna inne. Vi gråter tillsammans. Mikael uppmuntrar mig: ”Tro på dig själv, för vi tror på dig”!

Han rustade upp mig igen med allt från pepp till energidrycker. Och jag slutförde det jag hade börjat med.

Företagsanda har jag nog alltid haft, men jag hade aldrig trott på mig själv innan jag träffade Mikael. Idag driver jag ett trädgårdsföretag i Halland. Hade jag varit barn nu skulle Mikael suttit på väggen i mitt flickrum. Han är en förebild, en sann hjälte som lade ner sin själ på oss ungdomar i landslaget.

Han har visat så många att man inte behöver en akademisk utbildning för att lyckas. Att man ska vara stolt över sitt yrke.

Vi unga behöver fler Mikael. Fler som kan rusta oss inför arbetslivet, som får oss att våga tro på oss själva och vår kompetens. Kanske fler ungdomar vågar starta eget då. Eller vågar aktivt söka jobb efter studenten.

Mikael Kulanko på Svenskt näringsliv i Halland är en hjälte. Jag uppmanar fler vuxna att stötta ungdomar som inte har självkänsla nog att ta sig ut i arbetslivet, att våga ta för sig. Vi är ju framtiden!

Kasandra Wilhelmsson

kuskatorpet2.jpg
MEST LÄST