Stor skillnad mellan förskollärare och barnskötare

Svar till Anniqa Othind 18/3.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Praktiska kunskaper i alla ära, men utan pedagogiska och teoretiska kunskaper blir man inte förskollärare. En barnskötare kan aldrig bli förskollärare utan att studera på högskola. Inte heller inom andra yrken avancerar man från ett yrke med gymnasial utbildning till ett yrke med högskoleutbildning utan att studera. En sjuksköterska blir inte läkare efter några års praktiskt arbete, elevassistenten blir inte lärare, flygvärdinnan blir inte pilot trots många års arbete. Utan flera års högskole- eller universitetsstudier ska man inte få kalla sig förskollärare.

Vi har granskat Skolverkets mål för personal i förskolan och där står det klart och tydligt att det ska vara professionell och högskoleutbildade personal på förskolan. För att förskolan ska kunna leva upp till de kriterier Skolverket kräver på personal och verksamhet måste det finnas en större andel pedagoger i förskolan. För att vara pedagog ska man inneha ett visst antal högskolepoäng i pedagogik. En barnskötare har inte det och kan inte heller kalla sig pedagog.

ANNONS

Validering innebär att viss kunskap kan värderas och dokumenteras tillsammans med gymnasiebetyg eller högskolepoäng. Däremot kan kunskap vunnen ur praktiken inte ersätta högskoleutbildning. Varför då ha förskollärarutbildningen kvar om man efter tio år som barnskötare kan kalla sig förskollärare?

Vi anser att all personal på förskolan bör ha likvärdig högskoleutbildning och ha samma ansvar och uppdrag. Det är stor skillnad i kompetensen mellan en barnskötare och en förskollärare, därför skillnaderna i ansvar och lön.

Två förskollärare med akademisk utbildning

ANNONS