Varför finns egentligen fjärilsim?

ANNONS
|

Först kom bröstsimmet. Sedan frisimmet. Och därpå ryggsimmet.

Så frågan är: Varför finns egentligen fjärilsim?

Jag menar, bröstsim var grunden, det som alla skulle lära sig i simskolan. Crawl eller frisim kom för att ta sig fram på snabbast möjliga sätt i vattnet. Och ryggsim – tja, det var för att kunna simma på rygg.

Men fjärilsim – vilken funktion skulle det ha?

Alla behov att flyta och ta sig fram i det våta elementet var ju liksom redan uppfyllda och dessutom är fjärilsim den tekniskt sett mest avancerade grenen och svårast/omöjligast att lära sig. Det borde inte ens heta fjärilsim eftersom tekniken med kroppsrörelsen och bensparken är hämtad från – delfinerna. Delfinsim, alltså.

ANNONS

– Jo, egentligen fattar jag inte hur jag kan simma så snabbt fjärilsim, skrattade Sarah Sjöström, 17.

Hon, om någon, borde förstås veta. EM-guld som 14-åring på 100 meter fjäril som den yngsta svenska OS-, VM- och EM-vinnaren någonsin. VM-guld på distansen 2009 med världsrekord såväl i semifinalen som finalen (56.06) och EM-guld 2010.

– Fast jag kunde faktiskt inte ta ett enda fjärilsimtag för sex år sedan. Det gick bara så här – upp och ner, fortsatte hon.

Vänta nu!

Skulle alltså världens snabbaste fjärilsimmerska på 100 meter inte ha kunnat ta ett enda simtag fjäril 2005, alltså tre år innan hon vann EM-guld???

– Så var det faktiskt. Jag fick inte ihop synkningen av ben och armar. Men i dag fattar jag inte att jag hade så svårt för det då, medgav Sarah.

För en annan fjärilspecialist, Jönköpings Martina Granström, som i går vann JSM- och SM-guld på den dubbla distansen, 200 meter, kom den speciella simtekniken mer naturligt.

– Mamma (Carolina Fusco) var fjärilsimmare, berättade hon.

– Så jag har nog alltid simmat fjäril. För mig var det en utmaning att bli bäst där eftersom det var det simsättet man alltid lärde sig sist i simskolan. Dessutom har jag alltid tyckt att det är finast och häftigast.

ANNONS

Lasse Frölanders OS-guld i fjäril 2000 var en annan inspirationskänsla. Och så fanns det en till.

– Delfiner har alltid varit mina favoritdjur. Om jag var ett djur skulle jag vara en delfin. Och det är ju den rörelsen i fjärilsimmet som är så vacker, log Martina.

Delfinsim var det alltså. Igen.

Men låt oss för ett tag vrida klockan tillbaka för att hitta ursprunget och anledningen till detta ”märkliga” simsätt.

Svaret hittar vi i – bröstsimmet.

För det var, läser jag i Mats Brisenfeldts ”Simningens historia och dess utveckling”, i sökandet efter att göra bröstsimmet snabbare som fjärilsimmet kom när armarna återfördes över vattnet i stället för under.

Första gången det användes på tävling var 1933 av Henry Myers.

Och därmed blev Myers vad amerikanen Bill Koch blev för skatetekniken i längdskidorna eller Janne Boklöv för V-stilen i backhoppning.

Förnyare. Innovatör.

Men 1952 var det slut. Då blev fjärilsimmet en egen gren efter att under nästan 20 års tid ha ingått i bröstsimmet, där fjärilsimmare då kämpade sida vid sida med bröstsimmarna med en enda regeländring – att bensparken som liknade delfinens stjärtrörelse tilläts.

Många påstår också att det klassiska bröstsimmet hade dött ut om fjäril och bröst då inte hade blivit skilda grenar.

ANNONS

Men det var först 1956 i Melbourne som fjäril godkändes som det fjärde simsättet, där faktiskt såväl frisim som ryggsim var före bröstsim (1904) på OS-programmet eftersom den senare länge inte ansågs vara någon tävlingsgren.

För Martina Granström är det 200 meter fjäril som är huvudsträckan på VM i Shanghai om några veckor.

För Sarah Sjöström är det halva distansen, 100 meter, ”fast det handlar bara om några hundradelar mellan de bästa”, där SM-guldet först ska simmas hem på Brottet.

Om det nu inte blir någon av frisimssträckorna, förstås.

På OS i Peking 2008 platsade Sarah inte ens i det svenska lagkappslaget på 4 x 100 meter fritt.

Nu tillhör hon världens fem bästa.

Så precis som när hon fick ihop tekniken i fjärilsimmet – det går undan när det väl lossnar för Sveriges och Södertörns 17-åriga världsstjärna.

ANNONS