Inte enbart för den sämsta svenska OS-starten sedan 2004 i Aten eller för att det till stor del pågår när vi annars drömmer med John Blund och inte om OS-guld med Miraitowa och Someity, OS-maskotarna.
Utan också för att de olympiska spelen överhuvudtaget inte borde ha arrangerats utan flyttats fram ytterligare när covid 19-pandemin kastar en mörk skugga över dem med tomma läktare, märkliga prisceremonier, avhoppade eller sjuka idrottare. Och det samtidigt som antalet nya virusfall i Tokyo, 3 177, i går var den högsta dygnssiffran sedan pandemins startade varav 169 fall i anslutning till OS.
För trots alla prestationer bakom munskydden blir det aldrig på riktigt utan publikfesten på läktarna, spelens bränsle, där de mindre idrotternas chans att vart fjärde året få visa upp sig, sitt förlängda ”15 minutes of fame”, nu stannar vid en tv- eller dataskärm och de japanska idrottarna får tävla i sitt OS inför – noll åskådare.
Det blir heller inte bättre av Discovery plus minst sagt taffliga sändningar med ständigt tekniska problem, dålig synkning och – kommentarer från en pingismatch men bilder från en annan!
Åtta medaljer – det var visst SOK:s mål inför Tokyo.
138 idrottare i 23 olika idrotter fick chansen, men hittills har upphaussade svenskar, uppmålade som medaljhopp, mest köat för att checka in på fiaskolinjen med returresa direkt hem till Sverige.
Senast i raden var judokvartetten Anna Bernholm, Marcus Nyman Tommy Macias och Robin Pacek, alla medaljhopp, men där ingen nådde ens kvartsfinal.
– Det var väl nu eller aldrig. Lyckades vi inte här, så vettefan om vi nånsin gör det, sa landslagschefen Robert Eriksson till TT.
Uppenbarligen aldrig...
Dessförinnan hade den svenske världstjärnan i skeet, Stefan Nilsson, skjutit bort sig, Jenny Rissveds missat att försvara OS-guldet i mountainbike och Sarah Sjöström, av förklarliga skäl, inte hunnit ikapp sitt fjärilsim efter armbågsskadan. Medan Halmstads BMK:s Felix Burestedt måste få godkänt i sin OS-debut.
Därtill var Halmstad BTK:s Mattias Falck, som VM-finalist 2019, det stora svenska medaljhoppet i pingis och alla pratade om kvarten mot kinesen Ma Long.
Problemet var att dessförinnan väntade den gamle lagkompisen Omar Assar och vid seger Chuang-Chih-Yuan, Taiwan. Men det tog tvärstopp direkt sedan Mattias bjudit in egyptiern i dennes favoritslagdueller – Omar som nu i stället han får möta Ma Long.
Så sällan har väl klyschan ”ta en match i taget” varit mer befogad.
Okej, några av de största svenska medaljchanserna kvarstår förstås som Armand Duplantis, Daniel Ståhl, Sarah Sjöström i frisimmet, gångaren Perseus Karlström, Sofia Mattsson i brottning, ridsportlandslaget och Oskar Rozenberg Hallberg i skateboard.
Och så lagidrotterna på damsidan förstås som är det stora ljuset i OS-mörkret så här långt, där både fotbolls- och handbollslandslaget har imponerat så mycket att man får ohälsosamt stora medaljförhoppningar.
Var vi har Jim Gottfridsson, Andreas Palicka och handbollsherrarna är mer oklart, även om det inte skulle förvåna om laget varvar upp trots den minst sagt knackiga starten, där 29–25 blev 29–28 i slutminuten mot Portugal och ännu en (onödig) rysare.
Den var för övrigt en del av min OS-natt när jag bestämde mig för att vända på dygnet.
Efter flera timmar rodd utan ens Ukraina som blågult inslag lyckades Erik Persson knipa den sista finalplatsen på 200 meter bröst, judokan Marcus Nyman vinna sin första match på ippon för att sedan ändå åka ut.
På övriga Discovery plus-kanaler hade jag även att välja på landhockey mellan Storbritannien och Indien, softboll, streetbasket och rugby, men har oförklarligt i stället fastnat för surfingen som egentligen är en enda lång väntan på den sjunde vågen.
Men på fredag kliver friidrotten in på arenan. Då börjar OS på riktigt. Trots att en glödande 100-metersfinal eller ett världsrekordförsök av Armand Duplantis inför tomma läktare kommer att kännas – bara konstigt och fel.
Snöplig sorti blev det direkt för Halmstad BTK:s stora hopp i bordtennisens herrsingel, Mattias Falck som nu i stället får ladda om till lagtävlingen. Samtidigt har damlandslagen i fotboll och handboll seglat upp som nya stora medaljhopp i det svenska OS-mörkret så här långt.
