– Jo, det var ett tag sedan. För även om vi inte har lagt något fokus på tabellplaceringen så är det naturligtvis mentalt skönt att inte längre ligga på nedflyttningsplats, medgav HBK-tränaren Igor Krulj.
Okej, den segerlösa sviten där HBK inte har besegrat Blåvitt i Göteborg sedan guldåret 2000 när Henrik Bertilsson och Robban Andersson nätade i 2–1-vinsten förlängdes till 16 matcher i Allsvenskan och Svenska cupen, sex oavgjorda och tio förluster.
Och sviten där HBK inte har vunnit en allsvensk match sedan premiären mot Östersund växte till 13 matcher. För nu måste trepoängarna komma.
Men för andra matchen i rad skakade HBK, med Igor Kruljs nya 4–2–3–1-uppställning, om ett potentiellt topplag även om just Sead Haksabanovics 1–1-kvitteringen kom som en blixt från klar himmel när laget var nere i brygga.
– Vi krigar och ställer upp för varandra som lag, det är jag nöjd med. Men individuellt är det för många passningsmissar och för dåliga bollmottagningar – där måste vi bli bättre så att vi inte hamnar under sånt tryck som i andra halvlek när vi hamnade för lågt och ständigt tappade boll i uppspelsfasen, analyserade Igor.
Efter managern Janne Jönsson plötsliga besked tidigare under dagen att han omedelbart lämnar klubben för att ta över den japanska nästjumbon Sanfrecce Hiroshima i J League –och efter matchen avtackades av supportarna – står Igornu ensam ihop med Andreas Jankevics och Billy Magnusson. Det vill säga Allsvenskans yngsta trupp, yngsta tränare och – mest orutinerade tränarstab.
För det var ju ändå Jönsson som skulle vara tryggheten, bollplanket och den som stod för erfarenheten och kontakterna bakom den orutinerade och – f’låt, Igor, unge Krulj.
– Men så’n är fotbollen. Jag är tacksam över den tiden som jag fick jobba ihop med Janne som var oerhört lärorik och önskar honom lycka till i sitt nya jobb, konstaterade Krulj.
Någon riktig ”Igor-effekt” har vi ännu inte skådat. Men embryon till att laget är på rätt väg finns där allt oftare när 4–2–3–1-uppställningen med Aboubakar Keita och Marcus Mathisen som balansspelare centralt på mitten börjar sitta och omställningarna hade blivit ännu farligare med bättre bollmottagning.
Men testet att ersätta Alexander Ruud Tveter med Kosuke Kinoshita som central uppspelspunkt sista halvtimmen föll platt till marken. Den nyckelrollen var japanen uppenbarligen inte mogen för ännu.
Och visst hade man önskat sig ett tidigare inhopp av Gabriel Gudmundsson när högerkanten efter paus med Jesper Westerberg och Nikolai Alho tappade allt och blev iskall. För med Gabbes inhopp hände det återigen saker.
En match återstår innan Allsvenskan vänder, borta mot Gif Sundsvall. Betydelsen går inte nog att betona för det kommande dubbelmötet kan bli helt avgörande för HBK:s hela höst. Minst fyra poäng mot Giffarna och HBK kan klättra över nästa streck.
