Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Jumbomötet – en zzzömnig HBK-historia

Bara ynka 1 478 personer på Örjans vall. Två lag, Halmstads BK och AFC Eskilstuna som redan var ute ur Allsvenskan och en plan som var både torr och släppte och därför aldrig tillät något spel. Det blev precis så avslaget som det låter. Oavgjort och ett enda stort jaså.

Halmstads BK  1
AFC Eskilstuna 1

– Det var en svår match på många sätt, inte minst mentalt. Sedan försökte vi spela den fotboll som vi tränar på varje dag men det var ju omöjligt på den här planen, förklarar målvakten Malkolm Nilsson och tränaren Igor Krulj håller med:

– Självklart hade vi velat avsluta hemma med en seger, men det var inte tillräckligt bra i dag.
HBK hade pratat mycket om att göra en snygg sista hemmamatch för säsongen. Men av det såg man inte något den första kvarten när laget verkade helt ointresserat och AFC tilläts styra efter behag.

Redan efter fyra minuter bjöd HBK Farshad Noor på ett jätteläge men Malkolm Nilsson klarade med en blixtrande parad och fem minuter senare lämnades Sasa Matic helt ensam, men denne nickade över.

Det var ändå inget mot när Ludvig Öhman Silwerfeldt minuten senare helt glömdes bort på en AFC-frispark där ingen i den nykomponerade backlinjen tycktes veta vem som hade markeringen. Det blev – ingen när Nilsson kvar på mållinjen fick se AFC-backen pinsamt enkelt nicka in 0–1.

– Fast där känner jag att kanske också skulle gått ut och stört eftersom det var i målområdet, medger Nilsson självkritiskt.

Målet blev ändå lite av en väckarklocka för hemmalaget som efter den nonchalanta, ofokuserade öppningen började ta tag i spelet.

Tryggvi Hrafn Haraldsson hade haft en hyfsad chans redan efter sju minuter (utanför), men började hitta ytorna framåt ihop med Gabriel Gudmundsson.

Och i den 37:e minuten var det också kvitterat när ”Gabbe” mer eller mindre träffades av Jonathan Svedbergs skott, vilket helt ställde AFC-målvakten Alireza Haghighi.

– Jag såg att Jonathan skulle skjuta och försökte löpa i linje för att inte vara offside och då fick jag bollen på mig, beskriver Gudmundsson sitt fjärde mål i höst.

– Jo, det har gått bra och jag har fått mer och mer självförtroende. Så det känns som att jag har hittat min position.

Även om HBK hade tagit över spelet och kvitterat lät Igor Krulj göra sig hörd i pausen.

– Jag höjde väl rösten så att alla skulle vakna till för att vi inte skulle starta andra halvlek som vi hade inlett den första. För då var det fruktansvärt passivt försvarsmässigt. Visst spelade den nykomponerade backlinjen säkert in, men man måste ändå vara aggressiv och vinna duellerna, säger han och avser att bara Alexander Berntsson var kvar av den ordinarie trebackslinjen medan Marcus Mathisen och Aboubakar Keita var nya.

Lika illa blev öppningen av andra halvlek heller inte även om Sasa Matic glömdes bort efter 59 minuter, men nickade i översidan av ribban.

HBK:s bästa chans i den andra halvlek var när Andreas Bengtsson löpte sig loss på bortre stolpen (75) men helt omarkerad ändå inte ens lyckades träffa målet när nicken gick högt över.

Ganska signifikativt där båda lagen satsade på tre anfallare och gick för seger. Men där kvalitén inte var tillräckligt bra utan visade varför just HBK och AFC bara har vunnit fyra av 29 matcher den här säsongen.

MEST LÄST