Kalvar på grönbete är en sliten klyscha, men det spritter onekligen en hel del i benen på Centerns spelare när årets första träningspass avverkas i elljus på Kärlekens IP.
– Det är ingen hastighetstävling. Se till att andas så att vi får kvalitet på grejerna, känner huvudtränaren Björn Nilsson sig snart tvungen att påminna sina adepter.
IF Centern är en av halländsk damfotbolls främsta plantskolor, men har bara haft ett eget damlag sedan 2014. Kurvan har emellertid pekat rakt uppåt. Premiäråret slutade med en andraplats i division 4. Därefter har det blivit två raka seriesegrar och en plats i nya, regionala division 2 under 2017.
Mittbacken ochlagkaptenen Hanna Skantz, 18, har varit med hela vägen upp. Nu sitter fotbollsskorna på plats igen efter en månads juluppehåll.
– Det är väl härligt. Kul att köra i gång igen, säger hon.
Vad har du saknat mest under uppehållet?
– Att träffa alla kompisar. Och att träna.
Spelarna i Centerns trupp är unga. De äldsta är 20 år och de yngsta 15. Många har följts åt sedan de började spela fotboll.
Yttern Wilma Pfeiffer, 16, från Astrio är ett av fem nytillskott, men hann träna en del med sina nya lagkamrater redan före jullovet.
– Jag kände att jag ville ha ny inspiration och motivation – jag kände att jag tappade det väldigt mycket i slutet – och så visste jag också att Centern var ett bra lag. Men Astrio kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat, säger hon.
Träningen fortsätter med kvadraten, dribblingsövningar, presspel och tvåmålsspel.
Termometern visar tre plusgrader, vinden drar snålt och den ljumma septemberkväll i fjol då Centern skakade nya elitlaget Böljan inför storpublik i DM-finalen känns långt borta.
Hur kul är försäsongen – egentligen?
– Det är väl inte det roligaste, svarar Hanna Skantz.
– Det är jobbigt men kul, inflikar Wilma Pfeiffer.
– Det behövs för att det ska gå bra och vara kul under säsongen, Man får se det så, fortsätter Hanna.
Hur ska det bli att spela i division 2?
– Kul. Det är ytterligare en utmaning och det blir ännu mer motivation, att pressa varandra, säger Hanna Skantz.
Är det nervöst att ta klivet upp till en högre serie?
– Lite nervöst är det, för man har inte kommit in i det ännu. Men det är kul att fortsätta utmana sig.
Nedräkningen har börjat. Premiären är om fyra månader.
