Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Lustfylld cirkel. Christina Ullman, Keith och Marita Ohlquist och Mona Persson skriver och berättar om sina liv. Ingela Bertilsson är också med i gruppen.

Skrivlust och skratt förgyller studiecirkel

Livslust, skrivarglädje och kära återseenden av gamla minnen. Medlemmarna i studiecirkeln Skriv ditt liv njuter i fulla drag av att se tillbaka tillsammans.

– När någon berättar något blir det plopp i vattnet, så kommer ringarna och minnen dyker upp som man inte har tänkt på på väldigt länge, säger Marita Ohlquist.

Hon är cirkelledare på SPF Seniorerna Veinge-Tjärby. Gruppen träffas på biblioteket i Veinge varannan onsdag för att prata och minnas.

Och skratta. Högt och varmt när Keith Ohlquist läser upp dråpliga historier om när han var en liten parvel, som han skrivit ner sedan förra träffen.

– Jag är ingen läsare och tyckte att det här med skriv ditt liv fick vara. Men så en dag satt jag vid datorn och tänkte att jag kan väl skriva litet grand från min barndom. Rätt var det var hade jag tre, fyra A4, säger han.

På den vägen blev också han en del av fruns studiecirkel. I Laholm finns en syskoncirkel. Båda drog i gång efter Eva Bergengrens inspirationsföreläsning. Ibland träffas grupperna på stormöten och bjuder in andra föreläsare.

Vad det ska bli av alla hågkomsterna varierar. Någon vill ge ut en bok. En annan tänker sig något att lämna vidare till barnbarnen. En tredje en blogg.

– Skriva en bok verkar tröstlöst på något vis, säger Christina Ullman, pausar och tar fart:

– Mina minnen kommer glimtvis, mer och mer efterhand. Jag tycker att det passar bättre med en blogg. Jag läser vansinnigt många bloggar. Nu är det min tur att sätta i gång.

Mona Persson samlar papper och utklipp i en tjock pärm och antecknar för hand i en lila bok.

– Jag har valt att skriva om mitt yrkesliv. Varför jag valt det jag gjort, vad som styrt in mig på olika vägar. Jag har jobbat hela mitt liv inom vård och omsorg. Det kommer fram många samband som jag i dag kan se på ett helt annat sätt.

Marita Ohlquist präntar ner sina tankar och funderingar i form av små dikter och aforismer.

Alla fyra som deltar den här gången är födda på 1940-talet. ”Vi har varit med några år”, skrockar de. Samtalen handlar mycket om hur tidsandan förändrats.

– Vi är generationen som trodde att allt var möjligt. Det fanns jobb till alla, ingen miljöförstöring. Man hade inte ens låst hemma. Att prata så här ger nya perspektiv, säger Mona Persson.

Christina Ullman tycker att cirkeln fyller henne med livslust.

– Det är kul att leva, för man har allt det här i gång. Man får perspektiv på väldigt mycket. Jag har aldrig levt så mycket i nuet som nu, säger hon.