Röstreglerna på köpstämmor missgynnar ombildningar nästan överallt utom i storstädernas stadskärnor. Det är ett hot mot valfriheten och målet om blandade boendeformer.
Den 19 september röstade ungefär hälften av Sveriges väljarkår på nytt fram alliansen till makten. I många sammanhang är detta definitionen av demokrati och de flesta demokratiska församlingar följer ungefär samma principer. Om däremot hyresgästerna i ett hus vill gå samman och bilda bostadsrätt, så gäller andra regler.
För det första krävs kvalificerad majoritet på 2/3 för att en ombildning ska gå igenom. Detta är på sätt och vis naturligt. Dels utgör det ett minoritetsskydd för dem som inte vill ombilda och dels är det svårt att få ekonomin att gå ihop i en förening där bara hälften vill köpa sin lägenhet.
För det andra räknas ickeröster vid en ombildning automatiskt som nejröster. Det är alltså inte som i de allmänna valen, där soffliggarna räknas bort och resultatet bara räknas på de röstande. Varför ska det vara annorlunda för bostadsrättsföreningar?
En ändring skulle inte innebära någon skillnad för ombildningarna i de större städernas stadskärnor, där röstar i regel 80–90 procent av de boende ja på köpstämmorna.
Men ändringen skulle underlätta avsevärt för människor i områden där nästan alla lägenheter är hyresrätter. Förutom att de får mer valfrihet och inflytande över sitt boende och bostadsområde, är det också en bra affär.
För visst innebär ombildningarna klirr i kassan för enskilda lägenhetsinnehavare. Men det betyder inte att det är en dålig affär för övriga skattebetalare. Tvärtom. När det kommunala bostadsbolaget säljer ett hus till en bostadsrättsförening får skattebetalarna i snitt 30 procent mer betalt än om det sålts till en annan fastighetsägare. Om en ombildad bostadsrätt sedan säljs vidare på den öppna marknaden stiger priset.
Här menar somliga att det uppstår en rea som möjliggör för enskilda personer att göra klipp. Men det är att jämföra äpplen med päron.
Vid en ombildning är ett helt hus till försäljning, med bebodda lägenheter. På den öppna marknaden är det enskilda, obebodda, lägenheter som är till salu. I det första fallet finns bara en köpare av lägenheterna, de som bor i dem. I det andra finns betydligt fler spekulanter.
Dessutom lägger de boende vid en ombildning ofta många miljoner på stambyten och andra renoveringar, vilket naturligtvis höjer värdet på huset. Eftersom säljaren inte gjort dessa investeringar är det inte heller denne som ska ha betalt för det.
Värderingarna vid ombildningarna görs därtill av oberoende värderare och husen säljs till marknadspriser enligt rådande regelverk.
Petter Brolin, ordförande SBB, Sveriges bostadsrättsbildare
Jan Bjurfors, Björn Isaksson, Torsten Kai-Larsen, samtliga är ombildningskonsulter