Martin Schulz, ledare för tyska Socialdemokraterna.
Martin Schulz, ledare för tyska Socialdemokraterna.

Vinna eller försvinna för pressad Schulz

I helgen ska Tysklands socialdemokrater rösta ja eller nej till att inleda koalitionsförhandlingar med Angela Merkels kristdemokrater. Mycket står på spel – inte bara den tilltänkta regeringen. Skulle partiledaren Martin Schulz ja-linje dömas ut återstår bara för honom att avgå, tror bedömare.

ANNONS
|

Sitta i regering under Merkel? Aldrig i livet.

Eller jo, förresten.

Lita på mig, nu kör vi.

Så skulle Martin Schulz inte helt glasklara linje det senaste halvåret kunna sammanfattas. På ett halvår har ledaren för socialdemokratiska SPD gjort en helvändning och bytt rollen som stridbar oppositionspolitiker mot den som pragmatiker med solsken i blick.

I veckan har Schulz rest land och rike runt för att övertyga gräsrötterna om förträffligheten i ytterligare fyra år med Merkel på kanslersposten och SPD som junior koalitionspartner. Det är ett svårsmält budskap för den som tog honom på orden när han för bara några månader sedan lovade att aldrig sätta sig i en sådan regering.

ANNONS

Hård strid i Bonn

På söndagen kommer ett delavgörande på en extrainsatt partikongress i Bonn. 600 delegater ska rösta ja eller nej till partiledningens rekommendation att gå in i formella regeringsförhandlingar med Merkels kristdemokratiska union.

Striden kan bli hård – två partidistrikt har redan avfärdat en ny storkoalition, och ungdomsförbundet Jusos driver kampanj mot en ny regering med "Mutti" vid rodret.

- Det skulle inte bli någon politik för omfördelning och social rättvisa, säger Tina Rosner, ordförande för Jusos i delstaten Sachsen-Anhalt, till TT.

Hon nämner särskilt två frågor där hon tycker att SPD fått lägga sig platt: Migrationspolitiken, där Socialdemokraterna krävt liberalare regler för anhöriginvandring, och den allmänna sjukförsäkring som partiet velat införa i stället för det nuvarande systemet med flera olika sjukkassor.

Partiledningens argument om att ta ansvar för landet ger Rosner inte mycket för.

- Ansvar kan betyda många olika saker. Det kan man ta genom att sitta i regering, men också som en stark oppositionskraft, säger hon.

ANNONS

Måste avgå

Skulle SPD-ledningens linje röstas ned denna helg blir det svårt för Schulz att göra något annat än att avgå, tror Hendrik Träger, doktor i statsvetenskap vid universitetet i Leipzig. Detsamma gäller för övrigt för hela partitoppen, anser han.

- Om delegaterna röstar nej är det sannolikt så att medlemmarna är ännu mer negativa. I så fall har vi nått punkten då hela SPD-ledningen, inklusive den nye generalsekreteraren Lars Klingbeil och gruppledaren Andrea Nahles, måste träda tillbaka.

TT: Skulle Socialdemokraterna överleva en mandatperiod till i en Merkelledd regering?

- Grundförutsättningarna för en storkoalition är annorlunda än 2013, då Angela Merkel fortfarande sågs som allsmäktig. Nu dalar hennes politiska stjärna. Men SPD måste lära av de senaste fyra årens misstag, och anstränga sig ordentligt, säger Träger.

"Extremt kritiska"

Blir det ja i Bonn kan Schulz andas ut, men bara för stunden. Innan någon ny regering kan tillträda krävs de drygt 440000 partimedlemmarnas välsignelse, genom en poströstning som skulle komma att ske när koalitionsfördraget är färdigförhandlat. Utfallet är långt ifrån självklart.

ANNONS

- Såvitt jag kan bedöma är många distrikt extremt kritiska. Motståndet har stöd av breda lager i partiet, säger Tina Rosner.

TT

Fakta: Tysklands betydelse i Europa

Tyskland är världens fjärde största ekonomi och EU:s tyngsta medlemsland. I princip kan inga viktiga beslut fattas i EU utan att Tyskland är med på tåget och därför är både ledarna i Bryssel och i huvudstäder runt om i Europa angelägna om att en ny regering i Berlin snart är på plats. Inte minst Frankrikes president Emmanuel Macron, som vill ha den kommande tyska regeringens välsignelse och stöd för sina planer på fördjupat EU-samarbete inom områden som ekonomi och försvar.

Även för den svenska regeringen är det av stor betydelse med en fungerande regering i Berlin. Tyskland är Sveriges största exportmarknad och köper bland annat papper, maskiner, läkemedel och kemprodukter av svenska företag. Särskilt tillverkningsindustrierna i de två länderna är nära sammanflätade genom omfattande bilateral handel.

Fakta: Vägen till en tysk regering

Söndagens extrainsatta SPD-kongress i Bonn ska ta ställning till om partiet ska gå in i formella koalitionsförhandlingar med Angela Merkels kristdemokratiska union eller inte. Som beslutsunderlag har de 600 delegaterna ett 28-sidigt dokument som sammanfattar resultatet av sonderingssamtalen som hölls tidigare i januari. Under sonderingarna – ett slags koalitionsförhandlingar light – enades Angela Merkels kristdemokratiska CDU, dess bayerska systerparti CSU och socialdemokratiska SPD om en tänkbar grund för ett framtida regeringssamarbete.

Om partikongressen godkänner ledningens förslag och ger grönt ljus till förhandlingar väntar tuffa samtal som kan pågå till påsk eller längre. Därefter sker ytterligare en omröstning, då SPD:s över 440000 medlemmar ska få säga sitt om det färdiga koalitionsfördraget. Skulle även det godkännas kan en ny regering komma till stånd.

Det är inte självklart att ledningen får kongressen med sig. Ungdomsförbundet Jusos, som skickar mellan 80 och 90 delegater till Bonn, är starkt kritiskt till en ny stor koalition under ledning av Angela Merkel och kräver att SPD går i opposition. Även partidistrikten i Berlin och Sachsen-Anhalt är negativa. De väger dock lätt jämfört med Nordrhein-Westfalen i väster, Tysklands folkrikaste delstat med nära 18 miljoner invånare, vars distrikt skickar 140 delegater. Det är också där Martin Schulz lagt krutet under den senaste veckans kampanjande.

Fakta: Det här innehåller uppgörelsen

Några av de förslag som partierna enats om under sonderingssamtalen:

EU: Tyskland skjuter till mer pengar till unionen och fördjupar det tysk-franska samarbetet i EU-frågor. Euroländernas stabilitetsfond ESM byggs ut till en europeisk valutafond. Säkerhets- och försvarssamarbetet Pesco stärks. Flykting- och migrationspolitiken ska skötas på basis av en "soldarisk ansvarsfördelning" inom unionen. Europaparlamentets makt stärks.

Skatter och fördelningspolitik: Inget höjt skattetryck. Den så kallade solidaritetsskatten, som i sin nuvarande form infördes på 90-talet för att täcka en del av kostnaderna för den tyska återföreningen, ska sänkas kraftigt och på sikt avskaffas.

Migration: Ett övre tak för flyktinginvandring (180000-220000 personer), samtidigt som asylrätten och Tysklands förpliktelser enligt Genèvekonventionen garanteras. Fortsatt stopp för anhöriginvandring för krigsflyktingar, även om ett mindre antal anhöriga tillåts invandra varje månad inom ramen för den totala kvoten. En ny invandringslag som bland annat reglerar arbetskraftsinvandring.

Investeringar: Satsningar på utbyggnad av 5G och annan digital infrastruktur.

Bostäder: 1,5 miljoner nya bostäder byggs under mandatperioden.

Sjukvård: Ingen allmän "medborgarförsäkring" som SPD krävt. I stället behåller Tyskland systemet med flera olika sjukkassor, dit arbetsgivare och arbetstagare som regel betalar in lika mycket.

Klimat och energipolitik: Klimatmålen för 2030 och 2050 består, men det tidigare målet om 40 procents minskade koldioxidutsläpp till 2020 (jämfört med 1990) formuleras om. Målet ska nu uppnås "så fort som möjligt", i motsats till vad Angela Merkel lovade i valrörelsen.

Inre säkerhet: 15000 nya poliser, varav hälften på federal nivå och hälften i delstaterna. Fördjupat säkerhetssamarbete inom EU.

ANNONS