Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Venezuelas opposition stärkt – men hur länge?

Att Venezuelas opposition lockade nästan 7,2 miljoner av 19,5 miljoner röstberättigade till sin symboliska folkomröstning om landets framtid är imponerande, anser bedömare. Samtidigt kan oppositionen ha gjort sig själv en björntjänst.

I samband med omröstningen på söndagen dödades en person och tre skadades i huvudstaden Caracas, rapporterar nyhetsbyrån EFE. Oppositionen manar till en dygnslång generalstrejk på torsdag mot president Nicolás Maduro.

Vita huset ställde sig på måndagen bakom den venezolanska oppositionens val att hålla folkomröstningen och gratulerade till det höga valdeltagandet.

- Vi fördömer regeringshuliganernas våldsamheter mot oskyldiga väljare, sade också Vita husets talesperson Sean Spicer.

Oppositionens omröstning var inte godkänd av valmyndigheten och intensivt motarbetad av president Maduro – att ens delta var därmed att öppet ta ställning mot regimen.

Dessutom hann oppositionen knappt få ut sitt budskap till alla i det vidsträckta landet, eftersom omröstningen utlystes bara två veckor i förväg.

Stor uppslutning

Trots det var uppslutningen relativt stor. De 7,2 miljoner som röstade i söndags kan jämföras med de 7,7 miljoner röster i valet 2015 som ledde till att oppositionen fick majoritet i parlamentet.

I söndagens omröstning fick de röstande ta ställning till tre frågor, skriver Reuters. Resultatet innebar att 98 procent röstade mot Maduros nya "konstituerande församling", att militären ska försvara den nuvarande konstitutionen och att val ska hållas innan Maduros mandatperiod löper ut.

- Det är imponerande att få ihop så många till den här typen av improviserad inofficiell folkomröstning. Samtidigt kan oppositionen ha gjort sig själv en otjänst, det är lätt för regimen att nu säga att det bara handlar om knappt en tredjedel av väljarkåren på 19,5 miljoner, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet.

Vill skriva om grundlagen

Maduros presidentstyre har lyckats utmanövrera oppositionens majoritet i parlamentet. Det är över ett år kvar till det val där hans presidentpost står på spel. Ändå är det bråttom. Enligt Maduros dekret nummer 2830, publicerat i republikens officiella tidning i maj, ska det den 30 juli väljas en konstituerande församling med syfte att skriva om grundlagen. Denna församling ska övertrumfa det redan maktlösa parlamentet – och arbeta så länge att det tänkta presidentvalet 2018 kan komma att ställas in.

Det har talats om en folkomröstning i samband med att grundlagen skrivs om, men när en sådan ska äga rum och hur den ska utformas är ännu oklart.

- Bland annat har en ledamot i valdomstolen sagt att det bör hållas en folkomröstning om den färdiga produkten. Det är inte säkert – om det nu blir en sådan folkomröstning – om den i så fall ska vara beslutande eller rådgivande. Samtidigt ska man komma ihåg att både valdomstolen och Högsta domstolen har stabilt regeringstrogna majoriteter, säger Fredrik Uggla till TT.

Fakta: Krisen i Venezuela

Den senaste våldsvågen av upplopp och kraftiga protester har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Regimens ekonomiska politik och det låga oljepriset har kastat landet in i en djup kris. Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare till varandra. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa ett slags ny konstituerande församling – ett nytt superorgan som ska bestå av omkring 500 ledamöter och ha befogenhet att skriva om konstitutionen.

MEST LÄST