Gustavo Petro, presidentkandidat för det vänsterorienterade partiet Colombia Humana under ett valmöte i huvudstaden Bogotá i förra veckan.
Gustavo Petro, presidentkandidat för det vänsterorienterade partiet Colombia Humana under ett valmöte i huvudstaden Bogotá i förra veckan.

Unik chans för vänstern i Colombias val

Aldrig tidigare har vänsterkrafter styrt Colombia. Det hoppas forne gerillamedlemmen Gustavo Petro, som samlat oväntat stort stöd, ändra på i dagens presidentval. Men rädsla för grannlandets exempel placerar högerkandidaten Iván Duque i täten.

ANNONS
|

"Rösta för att Colombia inte ska bli ett andra Venezuela."

Budskapet, som blivit en central del i Duques kampanj, möter väljarna på stora reklamskyltar längs med vägar runt om i Colombia. Den djupa krisen i grannlandet är påtaglig även i Colombia, dit över en halv miljon venezuelaner flytt.

Vänsterkandidaten Gustavo Petros motståndare anklagar honom ofta för "castrochavismo", det vill säga en modell inspirerad av Kubas och Venezuelas framlidna socialistledare Fidel Castro och Hugo Chávez.

Nya frågor i fokus

Petro – som i sin ungdom var medlem i gerillan M-19 och senare i livet borgmästare i Bogotá – samlar trots allt runt 30 procents stöd enligt mätningarna.

ANNONS

Det är exceptionella siffror i historiskt perspektiv. Decennier av väpnade uppror har gjort många colombianer misstänksamma mot vänsterrörelser. Det, i kombination med en utbredd konservatism och en rad mord på progressiva politiker, har länge hållit vänstern långt ifrån makten.

Men avväpnandet av Farc-gerillan har gett ökat utrymme åt andra frågor än ordning och säkerhet, vilket kan ha gynnat Petro, enligt en del bedömare.

Anklagelser om fusk

Bland annat lovar han ett offentligt banksystem med krediter åt småföretagare och utökad avgiftsfri utbildning. Han väcker också uppmärksamhet för förslag som att staten ska köpa loss en stor bit mark från en känd miljardär och dela ut till fattiga jordbrukare.

Duque leder dock i mätningarna på runt 40 procent. Hans löften att göra ändringar i fredsavtalet med Farc vinner gehör hos de väljare som tycker att gerillan kommit undan för lätt. Duque lovar också att blåsa liv i den haltande ekonomin genom sänkt företagsskatt.

Under valspurten har även en debatt om själva valets trovärdighet blossat upp. Petro hävdar att ändringar i algoritmerna i det datorprogram som sköter sammanräkningen av rösterna möjliggör valfusk. Anklagelserna avfärdas av chefen för valprocessen.

Om ingen av kandidaterna får över 50 procent av rösterna möts ettan och tvåan i en avgörande valomgång den 17 juni.

ANNONS
TT

Fakta: Fredsavtal efter 50 år av konflikt

Den marxistiska gerillarörelsen Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet i landet. Farc var ursprungligen en revolutionär rörelse som förespråkade jordreformer.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Fredssamtal mellan regeringen och Farc påbörjades i november 2012 och hölls i Kubas huvudstad Havanna. Parterna enades om ett fredsavtal den 25 augusti 2016. Men de colombianska väljarna röstade, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober.

Nya samtal inleddes, och parterna enades om ett nytt fredsavtal den 12 november i Havanna. Det godkändes av kongressen den 1 december. Colombias president Juan Manuel Santos fick i december 2016 Nobels fredspris för sitt arbete med att få slut på landets inbördeskrig.

ANNONS