Theresa May under sitt tal inför den brittiska näringslivsorganisationen CBI på måndagen.
Theresa May under sitt tal inför den brittiska näringslivsorganisationen CBI på måndagen.

Theresa May håller hårt vid brexitavtal

Storbritanniens föreslagna utträdesavtal ur EU har mötts av motstånd på hemmaplan. Men premiärminister Theresa May bedyrade under måndagen att hon är fast besluten att hålla fast vid det.

ANNONS
|

På söndag hålls ett extrainsatt toppmöte för EU:s stats- och regeringschefer där utträdesavtalet för Storbritannien ska godkännas. Innan dess väntar tufft arbete för Theresa May.

- Vi har en intensiv vecka av förhandlingar framför oss, sade May under måndagen.

Om EU-ledarna säger ja ska det brittiska parlamentet sedan ta ställning. Röstandet ser ut att bli jämnt, sedan det utkast som lades fram häromdagen har fått kraftig kritik både från EU-vänner och från brexitivrare.

ANNONS

Backar inte

Inför den brittiska näringslivsorganisationen CBI var premiärminister May tydlig med att hon håller fast vid det avtal som arbetats fram.

- Vi har ett avtal som kommer att fungera för Storbritannien, och låt det inte råda någon tvekan – jag är fast besluten att leverera det avtalet, sade May, rapporterar Reuters.

- Samtidigt som världen förändras snabbt, så gör vår geografi inte det: Europa kommer alltid att vara vår närmaste handelsmarknad och att försäkra oss om att vi har fritt flödande gränser är avgörande, sade May.

Storbritannien ska formellt lämna EU den 29 mars nästa år, men enligt planen kommer landet i praktiken att förbli en del av unionen under en övergångsperiod fram till den sista december 2020. Den kan dock bli ännu längre, hävdar den brittiske näringsministern Greg Clark.

- Om vi behöver det, sade han i en intervju med BBC radio.

ANNONS

Ute innan 2022

Enligt Clark finns det skäl att inte skjuta fram det satta datumet, men utesluter ändå inte en förlängning av övergångsperioden till 2022.

- Om vi är sex veckor från att få till ett framtida ekonomiskt partnerskap och då överens om att det skulle vara lämpligt att förlänga övergångsperioden.

Theresa May sade under måndagen att hon gärna ser att övergångsperioden är över innan nästa parlamentsval, 2022.

TT

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

1 januari 1973: Storbritannien — samt Danmark och Irland — blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.

30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

ANNONS