När Kersti Kaljulaid fyllde 15 i mitten av 1980-talet fanns tanken på att leda det dåvarande EG knappt ens i fantasin.
- Om jag var 15 igen och någon skulle ha sagt att år 2017 kommer vi att ha Natostyrkor i Estland och förbereda oss för EU:s ordförandeskap skulle det vara svårt att tro på en sådan dröm. Ändå är det verklighet nu, konstaterar Kaljulaid när TT i en grupp med inresta EU-korrespondenter från Bryssel hälsar på i slottsparken vid hennes resident i Tallinn.
Här sitter 47-åriga Kaljulaid sedan i höstas som Estlands president. Hennes roll är huvudsakligen representativ, vilket ändå inte hindrar henne från att tycka till om några av de utmaningar som hennes regering kommer att ställas inför under det närmaste halvåret.
"Attans hårt"
- Ingen väntar sig kanske att ett litet land i östra Europa kan lösa det här, men vi ska göra ett attans hårt försök i alla fall, säger hon om den flyktingkris där EU-länderna fortsatt är skarpt oeniga om hur framtidens asylsystem ska se ut.
- Jag litar på att ett demokratiskt land som Storbritannien, som respekterar liberala mänskliga rättigheter, ska kunna lösa det här på ett sätt så att allas intressen och rättigheter skyddas, säger hon i sin tur om förhandlingarna kring britternas kommande utträde.
"Vi är förberedda"
Framför presidentresidenset vajar Estlands vit-blå-svarta flagga stolt intill både EU:s och Natos flaggor i sommarsolen.
Estland har definitivt inte glömt tiden som Sovjetrepublik. Synen på den politiska ledningen i Ryssland är ytterst skeptisk och medlemskapet i Nato är konkret till för att säkra självständigheten från Moskva.
- Folk frågar om vi är rädda, men varför ska vi vara det? Natos avskräckningskapacitet har visat sig fungera hundraprocentigt. Vi är inte rädda – men vi är förberedda, säger president Kaljulaid.
Militärövning väntar
Presidenten drar sig inte för att kalla Ryssland för ett land som inte vill låta andra länder bestämma sin egen väg. Den estniska vaksamheten österut är stor.
- Man vet ju aldrig. I augusti har ju (Rysslands president Vladimir) Putin en tendens att alltid jobba när vi andra är lediga, säger Klen Jäärats, chef för det estniska regeringskansliets EU-avdelning.
- I september kommer de att öva ockupation i storövningen Zapad. Men jag antar att det bara är en övning, säger Jäärats med ett snett leende.
Nord Stream 2
EU:s förhållande till öst kommer under Estlands ordförandetid bland annat att behandlas i ännu ett toppmöte med det så kallade östliga partnerskapet, i Bryssel i november. Dessutom väntas formella förhandlingar kring Rysslands planer på att utöka gasledningen Nord Stream i Östersjön.
Även här är den estniska skepsisen stark.
- Vi söker sätt att synkronisera vårt elnät med de nordiska näten. För vi känner oss mer säkra när våra elnät är beroende av likasinnade länder. Nu är vi kopplade till det ryska elnätet – och Ryssland är inte förutsägbart, säger president Kersti Kaljulaid.
Fakta: Estland
Estland är till ytan stort som ungefär halva Götaland och har 1,3 miljoner invånare. Omkring en tredjedel bor i eller intill huvudstaden Tallinn.
Efter att länge ha dominerats utifrån, bland annat av tyska, danska, svenska och ryska herrar, blev Estland självständigt från dåvarande Ryssland 1918. Under andra världskriget hamnade man återigen under rysk kontroll som varade fram till en återuppstånden självständighet i och med Sovjetunionens sönderfall 1991.
Estland är sedan 2004 medlem i både EU och Nato och har euron som valuta sedan 2011.
President sedan oktober 2016 är Kersti Kaljulaid (född 1969). Premiärminister sedan november 2016 är Jüri Ratas (född 1978).
Fakta: Ordförandeskapet i EU
EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Polens förre premiärminister Donald Tusk.
De närmaste åren sitter följande länder som ordförandeland i EU:
- 2017: Malta (vår), Estland (höst)
- 2018: Bulgarien (vår), Österrike (höst)
- 2019: Rumänien (vår), Finland (höst)
- 2020: Kroatien (vår), Tyskland (höst)
Sverige har sitt nästa ordförandeskap under våren 2023.
Fakta: Viktiga datum under Estlands ordförandeskap
- 1 juli 2017: Estland tar över som EU:s ordförandeland efter Malta.
- 17 juli: Andra förhandlingsrundan om Storbritanniens utträde ur EU. Kommande rundor inleds därefter den 28 augusti och den 18 september.
- 13 september: Kommissionsordförande Jean-Claude Juncker håller sitt årliga tal om läget i unionen.
- 29 september: Digitalt toppmöte i Tallinn.
- 19–20 oktober: Ordinarie toppmöte i Bryssel.
- 17 november: Socialt toppmöte i Göteborg.
- 24 november: Toppmöte med EU:s östliga partnerskap i Bryssel.
- 14–15 december: Ordinarie toppmöte i Bryssel.
