Anhängare till Farc – tidigare gerillarörelse och numera politiskt parti – i Colombias huvudstad Bogotá. Arkivbild.
Anhängare till Farc – tidigare gerillarörelse och numera politiskt parti – i Colombias huvudstad Bogotá. Arkivbild.

Spänt när Colombia inleder valsäsongen

Colombia tycks vara på gränsen till ett nervöst sammanbrott. Åtminstone enligt den väl ansedda tidskriften Semana som sammanfattar stämningen i landet inför det kongressval som ses som ett test inför det att colombianerna ska välja ny president.

ANNONS
|

När colombianerna går till valurnorna på söndag är det för att rösta till kongressen. Men förhoppningsfulla kandidater har också fullt upp med att fiska röster inför presidentvalet senare i år. Valrörelsen är den första sedan regeringen och Farc slöt fred och gerillarörelsen förvandlades till ett politiskt parti.

Enligt avtalet från 2016 är Farc garanterade minst tio av kongressens 268 platser. Och nu reser gamla rebeller runt till platser för tidigare strider – men den här gången för att kämpa för en plats i parlamentet.

Lättare med krig?

En del möts av flaggor och kramar, andra av ägg och stenar. Långt i från alla välkomnar idén om tidigare gerillasoldater som politiker, utan vill hellre se dem i fängelse. Tidigare har det rapporterats om hot mot Farcs kandidater.

ANNONS

- Jag är nästan övertygad om att det var lättare med krig än fred. Colombia är ett mycket reaktionärt land, sade den tidigare Farc-befälhavaren Pablo Catatumbo, när han träffade väljare i Cauca, till nyhetsbyrån AFP.

Kongressvalet ses som en uppvärmning inför den större övningen i maj, då colombianerna ska utse en efterträdare till Juan Manuel Santos. Redan nu har vanligtvis grå byggnader i huvudstaden Bogotá pyntats med färgglada kampanjbudskap och volontärer delar ut flygblad prydda av sin favoritkandidat.

Men valrörelsen kommer troligtvis att genomsyras av osäkerhet och polarisering – något som redan har drabbat såväl höger- som vänsterpolitiker och föranledde kommentaren om nervsammanbrottet i Semana. Nyligen attackerades vänsterpolitikern Gustavo Petro när han satt i bilen på väg till ett valmöte. Och när ex-presidenten och högerpolitikern Álvaro Uribe talade inför väljare utbröt kravaller.

Skilda åsikter

Oavsett vem som vinner väntar ett "tumultartat" år för Colombia, enligt analytikern Sergio Guzmán från konsultfirman Control Risks. Men en sak tycks dock vara säker:

- Polariseringen som har präglat de senaste åren kommer att fortsätta, med vitt skilda åsikter om hur framtiden för landet ska se ut, säger han till The Bogotá Post.

ANNONS
TT

Fakta: Presidentstyrd republik

Colombia är en presidentstyrd republik. Den verkställande makten utövas av presidenten, den lagstiftande makten innehas av kongressen och högsta dömande makt är Högsta domstolen.

Presidenten utses för fyra år i allmänna val och kan inte väljas om. Efter en ändring av grundlagen 2005 var omval möjligt, vilket förklarar hur Juan Manuel Santos har kunnat styra landet sedan 2010. Men regeln ändrades på nytt 2015 och förbudet mot omval infördes igen.

Presidenten tillsätter regeringen och högre tjänstemän i Colombia. Dessutom är han/hon högsta befälhavare för försvarsmakten och polisen.

Kongressens ledamöter utses i allmänna val för en mandatperiod på fyra år. Colombianer som vill rösta måste ha fyllt 18 år. Poliser, militärer och dömda fångar får inte rösta. Kongressen består av två kamrar: representanthuset som har 166 ledamöter och senaten med 102 senatorer.

Källa: UI:s Landguiden

Fakta: Fredsavtal efter 50 år av konflikt

Den marxistiska gerillarörelsen Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet i landet. Farc var ursprungligen en revolutionär rörelse som förespråkade jordreformer.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Fredssamtal mellan regeringen och Farc påbörjades i november 2012 och hölls i Kubas huvudstad Havanna. Parterna enades om ett fredsavtal den 25 augusti 2016. Men de colombianska väljarna röstade, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober.

Nya samtal inleddes, och parterna enades om ett nytt fredsavtal den 12 november i Havanna. Det godkändes av kongressen den 1 december. Colombias president Juan Manuel Santos fick i december 2016 Nobels fredspris för sitt arbete med att få slut på landets inbördeskrig.

ANNONS