- Vi ser EU som en verklig partner och vän och därför manar vi dess medlemsländer att snabbt erkänna staten Palestina. Det finns inget motsägelsefullt i ett erkännande och ett återupptagande av förhandlingarna, försökte president Mahmud Abbas på väg in till måndagens lunch med EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel.
Något allmänt gehör blev det dock inte. Och inte ens de få länder – däribland Sverige – som redan erkänt Palestina tycks tro att särskilt många fler är på väg att göra detsamma. Sloveniens utrikesminister Karl Erjavec meddelade dock efter ett möte med Abbas att han förväntar sig att landets parlament beslutar att erkänna av Palestina den 31 januari.
- Vi för en oberoende utrikespolitik, säger han till det privata tv-bolaget POP TV enligt nyhetsbyrån AFP.
Utrikesminister Margot Wallström (S) säger till TT att hon tror att Sveriges beslut "tjänat som ett sorts avskräckande exempel, sett från Israels sida".
- Man har markerat gentemot oss och det har kanske påverkat någon, konstaterar hon.
Många oroliga
På väg ut från mötet betecknar hon ändå diskussionen som "bra och uppriktig" och betonar att EU fortsatt har enighet om att det är en tvåstatslösning som gäller.
- Alla inser ju att det är ett besvärligt läge just nu. Många har uttryckt sin oro inför situationen när nu beslutet har kommit om att flytta den amerikanska ambassaden och över huvud taget (USA:s) president Trumps hållning när det gäller Mellanöstern, säger Wallström, som samtidigt tycker sig känna av en palestinsk uppgivenhet över utvecklingen.
- Det finns en viss desperat uppgivenhet från palestinierna, som menar att åtgärd efter åtgärd egentligen bara försvårar förhandlingar eller en tvåstatslösning.
Svårt för EU
Analytikerna konstaterar att EU har tunga ekonomiska "redskap" att ta till för att pressa Israel – men att viljan att göra det fortfarande saknas.
- Och den viljan är ännu mindre nu, när vi ser flera regeringar inom EU som öppet sympatiserar med Israel, säger Mellanösternforskaren Anders Persson vid Lunds universitet.
Han har svårt att se hur EU ska kunna ta kommandot över fredsprocessen.
- Trumps fredsplan är av allt att döma mycket mindre än vad både palestinierna och EU vill ha. Det är ett mini-Palestina med begränsad, om ens någon, suveränitet. Frågan är om EU kan kliva in här och på något sätt ta över USA:s medlingsroll. Det vill palestinierna – det har de alltid velat – men hittills har EU alltid misslyckats med det, säger Persson.
Samtal om avtal?
Utrikeschefen Federica Mogherini ger ändå inte upp hoppet och betonar att alla parter behövs i diskussionen.
- Vi försöker använda den sammankallande makt som EU har för att samla alla relevanta parter till förhandlingsbordet. USA kan inte göra det här själva. Det internationella samfundet kan inte göra det utan USA. Vi måste slå ihop våra krafter, säger hon på sin presskonferens efter mötet.
För att åtminstone hjälpa palestinierna med något trycker framför allt Frankrike på för att inleda förhandlingar om ett associeringsavtal mellan EU och Palestina.
- Vi har diskuterat det med ministrarna och ska fortsätta med det under de närmaste veckorna, säger Mogherini i Bryssel.
Fakta: Erkännande av Palestina
Totalt har drygt 130 stater runt om i världen – mestadels i Afrika, Asien och Latinamerika – hittills erkänt Palestina som en självständig stat.
Inom EU har endast Sverige och Cypern under sin tid som EU-medlemmar erkänt Palestina. Sverige gjorde det den 30 oktober 2014, medan Cypern 2011 bekräftade sitt tidigare erkännande från 1988.
Även Malta, Ungern, Bulgarien, Polen, Rumänien och det dåvarande Tjeckoslovakien erkände Palestina 1988 – liksom bland andra Albanien och dåvarande Sovjetunionen och Jugoslavien.
Av övriga europeiska länder har endast Georgien (1992), Bosnien-Hercegovina (1992), Montenegro (2006), Island (2011) och Vatikanstaten (2013) erkänt Palestina.
