Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171110-tyskpolitik-561896_se.hp_1.jpg
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivbild.

Optimism om tyska koalitionsförhandlingar

Kamp mot kärnvapen, restriktivitet i vapenexporten samt goda relationer till både Nato och Ryssland. I Tyskland försöker fyra partier enas om ett underlag för ett framtida regeringssamarbete – och nu luftas försiktig optimism.

- Vi har satt segel, vi rör oss framåt. Men jag skulle fortfarande vilja ha mer vind från alla sidor, säger Michael Kellner, miljöpartiet De grönas generalsekreterare, enligt nyhetsbyrån AP.

Nedräkningen har börjat i Tyskland. På torsdag i nästa vecka ska den brokiga grön-mitten-höger-skaran ha enats om ett gemensamt utkast, som i sin tur ska ligga till grund för formella koalitionsförhandlingar. Sonderingssamtalen kantades till en början av konflikter och ultimatum, men de senaste dagarna tycks tongångarna ha blivit något mer försonliga.

"Avgörande vecka"

Också Michael Grosse-Broemer, chefsinpiskare i parlamentet förbundsdagen för förbundskansler Angela Merkels krisdemokratiska CDU, säger att partierna nått många kompromisser.

- Vi ser med självförtroende fram mot nästa vecka. Vi står inför den avgörande veckan, säger han.

Enligt ett utkast som nyhetsbyrån Reuters sett har partierna enats om fortsatt åtagande gentemot Nato och Tyskland förbindelse med USA, men också att goda relationer med Ryssland eftersträvas.

Partierna är också överens om att sätta in en diplomatisk offensiv i kampen mot kärnvapen, att vara restriktiva med den tyska vapenexporten och att verka för en gemensam hållning för EU:s vapenexport.

Dessutom understryker dokumenten vikten av världshandel och att stärka rollen för Världshandelsorganisationen WTO.

Kan släppa krav

De gröna har i veckan antytt att de kanske kan släppa kravet på förbud mot förbränningsmetoder till 2030, samt stängning av kolkraftverk.

Också liberala FDP visar kompromissvilja. Partiledaren Christian Lindner säger i en intervju med Der Spiegel att partiet backar från tidigare krav om att fasa ut EU:s stödfond ESM.

- Som elvaprocentsparti kan man inte diktera vägen för Tyskland och hela Europa, säger han.

Merkels kristdemokratiska union vill omvandla ESM till en europeisk valutafond som kontrollerar euroländernas budgetpolitik.

Bakgrund: Svårt läge

Parlamentsvalet i Tyskland 24 september blev ett fiasko för den tyska politikens två dominanter CDU/CSU och SPD.

Förbundskansler Angela Merkels parti Kristdemokraterna och dess systerparti i Bayern blev visserligen största partigrupp, men tappade nära nio procentenheter jämfört med valet 2013 och hamnade på 33 procent, det sämsta resultatet sedan förbundsrepublikens barndom. Även Socialdemokraterna anförda av Martin Schulz gjorde ett historiskt dåligt val, med 20,5 procent – det sämsta resultatet i efterkrigstid.

Valets stora vinnare var högerpopulistiska AFD, som med 12,6 procent blev tredje största parti och därmed kom in i förbundsdagen. Även liberala FDP – som åkte ur förbundsdagen 2013 – gjorde ett starkt val med 10,7 procent, ett resultat som räckte för ett parlamentariskt återinträde.

Redan på valnatten meddelade den modfällda SPD-ledningen att man lämnar det koalitionssamarbete med CDU/CSU som styrt Tyskland sedan 2013. Därmed återstår endast en matematiskt och politiskt möjlig regeringskonstellation: en så kallad Jamaicakoalition, med CDU/CSU, FDP och De gröna. Modellen har fått sitt namn efter färgerna i jamaicanska flaggan, och har inget med landet i fråga att göra.

Sedan tre veckor pågår sonderingssamtal mellan de fyra partierna. Senast 16 november ska de vara klara, därefter ska respektive parti bestämma om man är redo att gå in i regelrätta koalitionsförhandlingar.

MEST LÄST