Ytterligare en kvinna anklagar Brett Kavanaugh för övergrepp. Arkivbild.
Ytterligare en kvinna anklagar Brett Kavanaugh för övergrepp. Arkivbild.

Nya anklagelser mot Trumps HD-kandidat

Vindstyrkan tilltar i det blåsväder av övergreppsmisstankar som omger Republikanernas tilltänkte HD-domare Brett Kavanaugh i USA. Ännu en kvinna anklagar honom för sexuella övergrepp – vilket försvårar nomineringen för Republikanerna.

ANNONS
|

De nya anklagelserna kommer från 53-åriga Deborah Ramirez, som studerade vid Yale-universitetet samtidigt som den jämnårige Kavanaugh, skriver tidningen The New Yorker. Hon hävdar att han antastat henne på en fest på 1980-talet.

Brett Kavanaugh förnekar händelsen och säger att det handlar om smutskastning.

"De människor som kände mig då vet att detta inte hände", säger han i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP.

Även president Donald Trump lägger sig återigen i fallet och avfärdar övergreppsanklagelserna som politiskt motiverade.

- Det är möjligt att det här kan vara några av de enskilt mest ohederliga, orättvisa saker som drabbat en kandidat, men jag står upp för domare Kavanaugh, säger Trump i New York, till flera medier.

ANNONS

Ändrat schema

Donald Trump nominerade Brett Kavanaugh som efterträdare i Högsta domstolen till den avgående domaren Anthony Kennedy. Nomineringen ligger nu i senatens justitieutskott, där Republikanerna har majoritet. Men det är ändå oklart hur de nya uppgifterna påverkar utskottets samlade bedömning av Kavanaugh.

- Det är inte så lätt att svara på, för det kommer ju nyheter nästan varje dag som ställer saker i ett annat ljus. Man har fått ändra tidsschemat för den här processen flera gånger, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Sedan tidigare står det klart att Christine Blasey Ford på torsdag kommer att vittna om de sexuella övergrepp hon anklagar Brett Kavanaugh för. Hon uppger att han utsatte henne för dessa på en fest när de var tonåringar i början på 1980-talet.

- Det ska ske offentligt i direktsänd tv, så det blir ett spektakel naturligtvis. Men frågan är om de nya anklagelserna förskjuter det ytterligare, säger Erik Åsard.

ANNONS

"Helt olika intressen"

Deborah Ramirez vill precis som Christine Blasey Ford att FBI ska undersöka hennes fall. Företrädare för Demokraterna stöder hennes önskan.

- Men det ligger i händerna på dem som styr utskottet, och det är ju Republikanerna. Och senatorn Chuck Grassley (republikan) har ju sagt att man ska köra på, säger Erik Åsard.

- De har helt olika intressen. Republikanerna vill avgöra det så fort som möjligt.

Kavanaugh nekar till alla anklagelser om övergrepp och säger att även han vill vittna så snart som möjligt för att rentvå sitt namn. Enligt The New York Times kommer han att använda sina kalendrar från sommaren 1982 som bevis för att han inte varit på de fester som påstås.

Oavsett hur justitieutskottet röstar avgörs Kavanaughs eventuella framtid som domare i Högsta domstolen av senaten – som står inför ett mellanårsval i november.

ANNONS

- Det kastar ju sin skugga över den här nomineringen och debatten kring den. Framför allt för Republikanernas del, för de har ju svårigheter just med kvinnliga väljare. Därför är de säkert medvetna om att de måste ta det här på allvar och undersöka det någorlunda noggrant, säger Erik Åsard.

TT

Fakta: Domaren Brett Kavanaugh

HD-domarkandidaten Brett Kavanaugh, 53, beskrivs som mycket konservativ. Han har bland annat arbetat i Vita huset under GeorgeW Bush samt som domare vid en appellationsdomstol i huvudstadsområdet District of Columbia.

Kavanaugh är tänkt att ersätta Anthony Kennedy, som länge har varit den mittendomare som avgjort när Högsta domstolen stått och vägt i känsliga frågor. Kennedy ansågs i grunden vara konservativ, men röstade ofta liberalt i frågor som rörde medborgerliga fri- och rättigheter.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Fakta: Nomineringsprocessen

Så här går det i korthet till när en ny domare i USA:s högsta domstol ska tillsättas:

1) Presidenten nominerar en kandidat.

2) Nomineringen skickas till senatens justitieutskott.

3) Senaten granskar den nominerade personen, bland annat med hjälp av FBI, och håller därefter en utfrågning med kandidaten.

4) Under utfrågningen hörs vittnen, både för och emot den nominerade. Senatorerna frågar ut kandidaten om kvalifikationer, omdöme och livsåskådning.

5) Utskottet röstar och skickar därefter sin rekommendation till senaten, oavsett om resultatet blir positivt, negativt eller utan utfall.

6) Senaten debatterar nomineringen.

7) Tidigare krävdes 60 av 100 röster för att stoppa debatten, som annars kunde pågå på obestämd tid (en så kallad filibuster). Men i fjol ändrades kammarens regler så att en filibuster kan brytas med enkel majoritet, 51 röster.

8) Senaten röster om nomineringen. En enkel majoritet krävs för att den nominerade ska utses till domare i Högsta domstolen. Vid 50–50 avgör USA:s vicepresident omröstningen.

Källa: Georgetowns universitet

ANNONS